Ångest är en allmän känsla av oro, ängslan eller rädsla. Orsaken till bekymret är inte alltid känd eller igenkänd för den drabbade, vilket ofta förvärrar lidandet ytterligare. Vissa personer drabbas av så intensiv ångest att de har svårt att klara sina dagliga aktiviteter. Att känna igen symtomen i tid är därför ett viktigt första steg mot rätt hjälp och behandling.
Ångest utlöser ofta en rad olika fysiska reaktioner i kroppen. Vanliga exempel är muskelryckningar, muskelspänningar, svettningar och torrhet i munnen. Många som lider av ångest upplever också återkommande huvudvärk eller muskelvärk, särskilt i nacke, axlar och rygg.
Den känslomässiga påverkan av ångest kan vara lika påfrestande som de fysiska symtomen. Vanliga emotionella tecken inkluderar irritabilitet, ilska och nedstämdhet. Många beskriver också en konstant känsla av spänning och en svårighet att slappna av, även i trygga situationer.
Utöver de fysiska och emotionella symtomen finns flera andra tecken som ofta förknippas med ångest:
Mindre vanliga symtom kan innefatta ett frekvent behov av att kissa, återkommande diarré samt sexuella problem. Eftersom många av dessa symtom kan likna andra sjukdomar är det viktigt att söka vård för en korrekt bedömning.
Läkare förskriver ibland bensodiazepiner vid akut ångest. Dessa läkemedel verkar snabbt och har en lugnande, sederande effekt. De bör dock användas med försiktighet och under begränsad tid, eftersom risken för beroende ökar vid längre användning.
Ett annat vanligt förskrivet alternativ är buspiron, ett ångestdämpande läkemedel som verkar långsammare men som inte tycks ge upphov till beroende. Buspiron passar därför ofta bättre för långvarig behandling av generaliserat ångestsyndrom.
Vissa patienter med ångest får lindring av antidepressiva läkemedel, exempelvis duloxetin (Cymbalta), fluoxetin (Prozac) och paroxetin (Paxil). Dessa preparat påverkar signalsubstanserna i hjärnan – samma kemiska budbärare som är inblandade i ångestreaktioner. Det kan ta flera veckor innan den fulla effekten uppnås, så tålamod och regelbunden uppföljning hos läkare är viktigt.
Läkemedel är inte den enda vägen till lindring. Läkare rekommenderar ofta samtalsterapi, där patienten lär sig problemlösningstekniker och strategier för att hantera sin ångest i vardagen. Kognitiv beteendeterapi (KBT) har visat god effekt för många.
Avslappningsövningar kan också bidra till att sänka ångestnivåerna. Meditation, djupa andningsövningar, mindfulness och regelbunden fysisk aktivitet är exempel på metoder som många finner hjälpsamma – antingen som komplement till medicinsk behandling eller som fristående verktyg.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online