Ångestsyndrom hos förskolebarn har vanligtvis två komponenter: fysiska symtom som huvudvärk, svettning och illamående samt känslomässiga upplevelser som nervositet och rädsla, enligt Keep Kids Healthy. Ångest kan bromsa barnets utveckling och påverka tankeförmågan, beslutsfattandet, koncentrationen och inlärningen. Den kan också ta hårt på barnet fysiskt, ofta genom förhöjt blodtryck, illamående, magsår, diarré, kräkningar med mera.
Behandling av ett förskolebarn med ångest ska alltid ske i samarbete med en utbildad professionell, men som lärare, förskolepersonal eller annan vårdgivare kan du göra mycket för att hjälpa barnet hantera sin ångest.
Ta kontakt med barnets terapeut och föräldrar. Bygg ett team tillsammans med terapeuten så att alla arbetar mot samma mål. Föräldrarna kan berätta saker som terapeuten inte vet, och terapeuten kan i sin tur dela värdefull information med dig.
Var tålmodig och känslig. Ett barn med ångestsyndrom skiljer sig från en vuxen med samma problematik. Barnet är ännu inte intellektuellt eller känslomässigt fullt utvecklat, vilket gör att ångesten ofta upplevs som kaotisk. Ge barnet extra tid när det behövs och bemöt eleven med flexibilitet.
Håll utkik efter fysisk ohälsa. Om barnet ser sjukt ut eller börjar kräkas behöver du ha en plan klar och samtidigt hålla resten av gruppen lugn.
Bygg upp din relation med barnet. Det kan ta tid, inte minst eftersom du inte vill framstå som att favorisera ett barn framför de andra, men sträva efter att vara en mentor som förtjänar respekt. Om barnet litar på sin lärare och uppfattar hen som trygg kan det hjälpa barnet att koncentrera sig bättre och få en bättre skolupplevelse.
Om du misstänker att ett av dina förskolebarn har en odiagnostiserad ångeststörning kopplad till hemmiljön, kontakta en kurator eller socialsekreterare. Leta efter fysiska tecken på övergrepp och lyssna på ledtrådar från barnet. Många barn lever under mycket svåra förhållanden, och socialtjänsten är en ovärderlig resurs för barns utveckling och trygghet.
Iakta och identifiera symtom som stress, lätt distraherbarhet, svårigheter att fatta beslut eller långsammare inlärning än andra barn. Detta är känslomässiga symtom. Barnet kan också kräkas, drabbas av förhöjt blodtryck och diarré. Vid minsta misstanke om ångestsyndrom bör du agera.
Sök upp en barnpsykiater. Det kan kännas tungt och smärtsamt som förälder, men du vill försäkra dig om att barnets utveckling inte störs av ångesten. Psykiatern kan avgöra vilken typ av ångestsyndrom barnet eventuellt lider av och ge vägledning om hur du bäst bör agera.
Ge ditt barn trygghet och stabilitet hemma. Håll det lugnt omkring er, minimera gräl med din partner eller syskonen och skapa en allmänt trygg och kärleksfull miljö.
Se till att ditt barn får rätt behandling – tar medicinen vid rätt tidpunkt varje dag, går på alla läkarbesök och utför de övningar som rekommenderats. Framstegen kan gå långsamt, men de kommer. Var tålmodig och engagerad i ditt barns behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online