Ångest är kroppens naturliga reaktion på stress, enligt det amerikanska institutet National Institute of Mental Health (NIMH). En viss grad av ångest kan till och med vara nyttig, eftersom den hjälper oss att reagera snabbt och effektivt på deadlines i arbetet eller på personliga problem. När ångesten däremot blir för stark kan den utvecklas till ett ångestsyndrom, exempelvis paniksyndrom eller generaliserat ångestsyndrom (GAD).
Det finns flera goda och effektiva läkemedel mot ångest, men de flesta kräver recept. Genom att gå igenom för- och nackdelarna med varje typ blir det lättare för dig och din läkare att tillsammans hitta rätt behandling för just dina behov.
Som depressanter för centrala nervsystemet är bensodiazepiner en snabb och effektiv behandling mot ångest i alla svårighetsgrader. Enligt NIMH har bensodiazepiner hög potens och få biverkningar utöver dåsighet.
Bensodiazepiner verkar genom att förstärka signalsubstansen gamma-aminosmörsyra (GABA) i hjärnan. Vid ihållande ångest eller ett panikångestanfall skapar den ökade GABA-aktiviteten en känsla av lugn, samtidigt som hjärtfrekvensen sänks och centrala nervsystemet dämpas. De bensodiazepiner som oftast förskrivs vid ångest är lorazepam (Ativan), alprazolam (Xanax XR), klonazepam (Klonopin) och diazepam (Valium).
När det gäller snabb och effektiv verkan betraktas bensodiazepiner som bra läkemedel mot ångest. De ska dock användas med försiktighet och aldrig kombineras med alkohol, vilket kan leda till en överdos. Samtliga preparat är vanebildande, vilket innebär att de oftast bara förskrivs för korttidsbehandling av ångest.
Trots sitt namn används antidepressiva inte bara vid depression – de förskrivs ofta även mot ångest. Även om dessa läkemedel tar längre tid att ge effekt än bensodiazepiner erbjuder de en möjlig långsiktig lösning på ångestproblemen.
Läkemedel som paroxetin (Paxil), sertralin (Zoloft) och fluoxetin (Prozac) är alla antidepressiva som läkare kan förskriva vid behandling av ångest, enligt Anxiety Disorders Association of America. Dessa läkemedel benämns selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI), vilket innebär att de hindrar signalsubstansen serotonin från att återupptas i hjärnans receptorer. En högre halt serotonin i hjärnan anses hjälpa inte bara mot depression utan också mot ångest.
Antidepressiva är ofta ett av de första läkemedel en läkare väljer för patienter med ångest. Det kan dock ta upp till en månad eller mer innan de börjar verka, även vid dagligt intag. Därför kombineras antidepressiva ofta med en mindre mängd bensodiazepiner för att hantera ångesten tills SSRI-preparatet börjar ha full effekt.
Låt inte namnet på denna läkemedelsgrupp skrämma dig – till skillnad från typiska antipsykotika (som Thorazin och Haldol) är dessa läkemedel inte avsedda enbart för psykos eller schizofreni. I rätt dosering kan de vara ett bra val vid svår ångest.
Atypiska antipsykotika är kraftfulla läkemedel som under senare år förskrivs i allt högre grad av läkare och psykiatriker vid tillstånd med inslag av ångest. Exakt hur de verkar är ännu inte helt klarlagt, men enligt ADAA påverkar de serotoninnivåerna i hjärnan, vilka kopplas till ångest. Till gruppen atypiska antipsykotika hör preparat som kvetiapin (Seroquel), aripiprazol (Abilify) och olanzapin (Zyprexa).
Denna läkemedelsgrupp bör noggrant övervägas tillsammans med din läkare innan ett beslut om atypiskt antipsykotikum fattas. Läkemedlen kan ge tydliga biverkningar beroende på dos, där den vanligaste är dåsighet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online