Tvångssyndrom (OCD) är en vanlig ångeststörning som drabbar ungefär ett av hundra barn, enligt Anxiety Disorders Association of America. OCD gör att barnet upplever oönskade, påträngande tankar – så kallade tvångstankar. För att lindra ångesten som tankarna väcker känner barnet ett starkt behov av att utföra ritualer, eller tvångshandlingar. Om ditt barn har OCD kan en kombination av professionell hjälp och stöd från familjen göra stor skillnad.
Kontakta ditt barns läkare om du misstänker att barnet har OCD, och be om remiss till en terapeut som är utbildad i att behandla barn med syndromet. Se till att terapeuten behärskar kognitiv beteendeterapi (KBT) samt exponering med responsprevention, enligt Anxiety Disorders Association of America.
Vid kognitiv beteendeterapi lär sig barnet att utveckla positiva tankemönster och beteenden. Vid exponering med responsprevention utsätts barnet för en tanke eller situation som väcker ångest, samtidigt som det hindras från att utföra den ritual som normalt följer. Ett barn som exempelvis är fixerat vid smuts och bakterier kan få i uppdrag att röra vid något hen upplever som smutsigt – utan att tvätta händerna efteråt. Diskutera även med läkaren vilka fördelar och risker det finns med medicinering mot OCD som komplement till terapin.
Kom ihåg att ditt barn inte bär skuld för de beteenden som OCD medför, och undvik personlig kritik, rekommenderar The Nemours Foundation. Lyssna på ditt barn när hen vill prata, men var medveten om att ett barn med OCD inte blir bättre bara för att du säger att tvångstankarna är irrationella. Håll realistiska förväntningar och straffa aldrig barnet för att hen utför ritualer.
Prata med barnets läkare eller terapeut om bästa sättet att hantera tvångstankar och ritualer, särskilt om barnet drar in dig i ritualerna genom att be dig utföra olika uppgifter, till exempel att upprepade gånger svara på samma frågor eller tvätta om kläderna. Försök hålla familjens rutiner så normala som möjligt, men var flexibel när ditt barn behöver lite extra stöd under stressiga perioder. Gör alltid tydligt för ditt barn att OCD inte är hens fel.
Vissa barn har andra diagnoser utöver OCD. Om ditt barn inte verkar må bättre av terapin, eller om hen har problem som inte verkar höra samman med OCD, kan du prata med läkaren om möjligheten av ticsyndrom, andra ångeststörningar, adhd samt inlärningssvårigheter. Barn med OCD kan också drabbas av depression och lågt självförtroende – diskutera därför alla funderingar du har kring ditt barns humör med läkaren.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online