Ångest är en normal känsla för de flesta människor. För den som har fått diagnosen ångestsyndrom slutar dock dessa känslor aldrig, inte ens i samband med vanliga livshändelser som ett bröllop eller en befordran på jobbet. I dessa situationer kan det vara svårt att slappna av och hantera stressen. Det finns dock flera tekniker och råd som kan hjälpa både diagnostiserade patienter och andra att lindra sin ångest.
Generaliserat ångestsyndrom (GAD) är en medicinsk diagnos där en persons ångest stör det normala vardagslivet. Normal ångest är exempelvis rimlig om en person väntar sig en befordran inom två dagar. Onormal ångest kan däremot innebära veckor av sömnlöshet, nervositet, oförmåga att kontrollera oroande tankar samt irrationella rädslor – till exempel att förlora jobbet några minuter efter en befordran på grund av ogrundade farhågor. Dessa känslor kan till och med fortsätta långt efter att befordran har mottagits. Diagnoskriterierna finns beskrivna i Diagnostic and Statistical Manual for Mental Disorders (DSM), som psykiatriska yrkesutövare använder för att ställa diagnoser.
Patienter får ibland utskrivna läkemedel för att bekämpa ångestsyndrom. Vissa tvekar att ta dem på grund av möjliga biverkningar, men nyttan av vissa preparat kan ibland överväga riskerna. Exempelvis kan ångestpatienter uppleva hög fysisk stress, inklusive magsår, illamående och ständigt spända muskler. Bensodiazepiner som Xanax eller Valium kan ge muskelavslappning och dämpa spänningen, vilket gör att patienten sover bättre och tänker klarare. Får du sådana läkemedel utskrivna är det viktigt att följa behandlingsplanen och aldrig försöka trappa ner på egen hand utan att först konsultera din läkare.
Vissa delar av ångestbehandlingen omfattar samtalsterapi. Oavsett vilken metod en psykoterapeut använder skadar det inte att arbeta lite med egen kognitiv beteendemodifiering. Positivt självprat är ett exempel. Om en patient känner ångest inför bilfärden till jobbet kan lugnande självsäkring hjälpa nerverna att roa sig. Fraser som "Jag klarar av detta eftersom jag gör det varje dag" och "Jag kommer att vara säker precis som jag har varit de senaste månaderna" kan hjälpa hjärnan att fokusera på uppgiften i stället för nervositeten runt den.
Allmän träning är en bevisad stresslindring för både patienter och icke-patienter. Motion kan främja produktionen av serotonin, en signalsubstans som hjälper till att skapa positiva känslor i hjärnan. Ett gott humör kan leda till positiva tankar. Dessutom ger träning musklerna och kroppen en möjlighet att släppa ut fysisk spänning. En studie som publicerats på webbplatsen Science Daily visade att högintensiv träning är det mest effektiva sättet att lindra ångest hos diagnostiserade patienter.
Socialisering kan ibland vara själva roten till en patients ångest, särskilt för dem som har diagnostiserats med social ångest. Tack vare tekniken kan socialisering numera ske online, på patientens egna villkor och inte nödvändigtvis enligt samhällets normer. Detta kan ge patienten ett mentalt utlopp för att dela känslor och tankar utan samma oro för utseende eller fysiska egenskaper. Har en patient lagt ner en hobby på grund av ångest kan hen kanske börja diskutera den igen i ett internetforum och återuppleva de goda känslor som hörde till.
Vissa örter har studerats för att bedöma hur effektiva de är mot ångestsyndrom. Högst upp på listan finns kava-kava (Piper methysticum), en växt från Stillahavsöarna som har använts i århundraden för att lindra nervositet och ångest. Var noga med att rådfråga din läkare innan du prövar några örter, och blanda dem inte med andra läkemedel eller alkohol.
Känner du dig begränsad av ångest i din vardag är det klokt att kontakta vården. En läkare eller psykolog kan göra en bedömning och hjälpa dig att hitta rätt behandling, oavsett om det handlar om samtalsterapi, medicinering eller livsstilsförändringar. Med rätt stöd går det att återfå kontrollen och leva ett lugnare liv.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online