Serotonin är en signalsubstans – ett kemiskt ämne som överförs från en nervcell till en annan i hjärnan. Signalsubstansers uppgift är att förmedla information från centrala nervsystemet till andra celler i kroppen. Serotonin är ofta känt som "humörsignalsubstansen" och brist på ämnet har länge kopplats samman med depression. Forskning visar dock att serotonin också hänger samman med flera andra sinnestillstånd, exempelvis mani och aggression.
Serotonin isolerades år 1948 av Maurice Rapport, Arda Greene och Irvine Page vid Cleveland Clinic. Forskarteamet trodde ursprungligen att ämnet var en vasokonstriktor, det vill säga ett ämne som drar ihop blodkärlen. I takt med att forskarna fortsatte studera den kemiska strukturen och dess effekter i hjärnan kom serotonin dock att klassificeras om som en signalsubstans.
Som alla andra signalsubstanser transporteras serotonin genom vesikeln till den presynaptiska terminalen, där en kemisk process gör att synapsen frisätter signalsubstansen. I andra änden sitter receptorer på nästa synaps som tar emot signalsubstanserna. Processen upprepas sedan tills signalen förts vidare till resten av kroppen.
När en signalsubstans inte tas emot av nästa synaps sker en så kallad återupptagsprocess, vilket innebär att ämnet förs tillbaka till ursprungssynapsen.
Det är när för mycket eller för lite serotonin tas emot av nästa synaps som problem uppstår. Låga serotoninnivåer har kopplats till depression, aggression och nedsatt impulskontroll. Även om forskare fortfarande arbetar med att kartlägga alla de roller serotonin spelar, är det tydligt att ämnet inte påverkar alla människor på samma sätt.
Serotonin anses bära budskap om positiv effekt, och når för få av dessa budskap den motsatta synapsen hämmas de. Många symtom på depression är kopplade till låga serotoninnivåer, exempelvis sömnlöshet, hopplöshet och psykomotorisk agitation (involuntära rörelser i kroppen).
När en patient ordineras antidepressiv medicin handlar det oftast om MAO-hämmare (monoaminoxidashämmare) eller SSRI-preparat (selektiva serotoninåterupptagshämmare). Till skillnad från MAO-hämmare riktar sig SSRI enbart mot serotonin. Ett SSRI blockerar återupptagsprocessen, vilket gör att mer serotonin kan nå receptorsätten på den motsatta synapsen.
Vanliga SSRI-preparat inkluderar citalopram (Celexa), escitalopram (Lexapro), sertralin (Zoloft) och paroxetin (Paxil).
Låga serotoninnivåer har även kopplats till aggression och nedsatt impulskontroll. Flera jämförelser mellan våldsamma brottslingar och deras hjärnkemi visar låga serotoninnivåer. Det är dock viktigt att komma ihåg att ökad aggression snarare kan bero på sämre impulskontroll.
Forskarna är därför osäkra på om lågt serotonin är en orsak till aggression eller endast korrelerar via nedsatt impulskontroll, som i sig är en bidragande faktor till våldsbeteende.
Flera gatudroger, alltså illegala droger, kan antingen hämma eller höja serotoninnivåerna i en persons hjärna.
Amfetamin kan öka koncentrationen av serotonin i vissa delar av hjärnan, vilket ger ett förhöjt humör.
Kokain, som framför allt påverkar signalsubstansen dopamin, kan även hindra återupptaget av serotonin och ge en tillfällig känsla av lycka samt ökad energi.
LSD delar faktiskt serotonins kemiska struktur, stimulerar receptorer och ökar mängden serotonin i vissa områden av hjärnan.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online