1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Ångestdämpande läkemedel: verkan, risker och alternativa behandlingsmetoder

Ångestsyndrom drabbar ungefär en av sex vuxna i USA, och kostnaderna för läkemedel, vård och samtalsterapi uppgår till omkring 22,84 miljarder dollar per år. Dagens krävande livsstilar har gjort det svårare för många att hantera förändringar och stress. Ångestdämpande läkemedel utgör en av flera behandlingsvägar som kan lindra symtomen vid dessa tillstånd.

Vad är ångestdämpande läkemedel?

Ångestdämpande läkemedel, så kallade anxiolytika, används för att behandla de symtom och beteenden som ångestsyndrom orsakar. Antidepressiva läkemedel kan också ingå i behandlingen, eftersom depression ibland förekommer samtidigt med ångest.

Bland de vanligaste läkemedelsgrupperna finns bensodiazepiner, betablockerare, tricykliska antidepressiva, monoaminoxidashämmare (MAO-hämmare) samt serotoninåterupptagshämmare (SSRI). Varje läkemedelsgrupp påverkar olika delar av hjärnans kemi och väljs utifrån vilken typ av ångeststörning som ska behandlas. Eftersom alla människors kemi är unik är det inte ovanligt att läkaren behöver pröva sig fram med olika preparat innan rätt medicin hittas.

Hur uppstår ångest?

Ångestsyndrom kan bero på en persons miljö, psykologiska sammansättning, gener eller kroppskemi. Känslor av oro, osäkerhet och rädsla är typiska drag. Ångestreaktionen inför ett stimulus upplevs som allvarligare än den faktiskt är, och reaktionen är både ofrivillig och överväldigande.

De flesta som lider av ångest har en hög stresskänslighet, vilket gör att yttre intryck påverkar dem mer intensivt än personer med lägre känslighet. Kemiska obalanser i hjärnan bidrar till symtomen, men även tankemönster spelar en roll. Detta förklarar varför kombinerade behandlingar med läkemedel och kognitiv beteendeterapi (KBT) ofta är så effektiva.

Olika typer av ångeststörningar

Ångeststörningar varierar i svårighetsgrad och varaktighet och grupperas efter de symtom de ger upphov till:

  • Generaliserat ångestsyndrom – ger milda men ständigt närvarande symtom.
  • Paniksyndrom – kännetecknas av episoder med måttlig till svår ångest.
  • Fobier – symtomen uppstår när en viss specifik utlösande faktor finns närvarande.
  • Obsessiv-compulsiv störning (OCD) – ger svårare symtom som påverkar beteende och livsstil i hög grad.
  • Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) – en djupare rotad ångest där minnen av traumatiska händelser bidrar till symtom och beteenden.
  • Separationsångest – förekommer oftast hos barn som upplever ångest när de skiljs från en förälder eller annan trygg vuxen.

Risker med bensodiazepiner

Bensodiazepiner är effektiva, men de kan skapa beroende. Vid långvarig bruk bygger kroppen upp tolerans, vilket innebär att högre doser behövs för samma effekt. När behandlingen avbryts kan abstinensbesvär som huvudvärk, sömnlöshet, aptitlöshet och återkommande ångest uppstå.

För att undvika dessa besvär bör dosen trappas ned gradvis så att kroppen hinner anpassa sig till lägre nivåer av läkemedlet i systemet. På grund av den beroendeframkallande effekten ordineras bensodiazepiner därför oftast endast för korttidsbruk.

Alternativa behandlingsmetoder

Även om ångestdämpande läkemedel är en effektiv behandling finns det alternativa metoder. Aromaterapi har använts för att lindra hälsoproblem som uppstår till följd av kronisk ångest. Växtoljer blandas enligt särskilda recept och doften används för att minska ångestsymtom.

Akupunktur är en annan behandlingsform som utgår från kroppens energiflöde, det så kallade "Qi". Genom att massera tryckpunkter på kroppen sägs negativ energi frigöras och kroppens naturliga balans återställas. Känslor av ångest och stress anses då kunna "släppas" som negativ energi.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online