Anfall förknippas oftast med någon form av epilepsi, men element från epileptiska anfall kan också uppträda vid extrema ångestattacker. Forskning och klinisk erfarenhet tyder på att anfall som utlöses av ångest kan ha en grund i odiagnostiserad epilepsi – ett samband som blivit alltmer uppmärksammat inom både medicin och psykologi.
Ångest är det yttre uttrycket för inre stress och visar sig vanligen som ett psykologiskt eller biologiskt funktionsavvikande tillstånd. Det är en instinktiv reaktion på vissa livserfarenheter och ett helt naturligt svar på okända eller oroande situationer.
Kronisk ångest är dock en betydligt djupare störning som kännetecknas av extremt starka kroppsliga reaktioner på stress. En person med kronisk ångest kan uppleva ett eller flera av följande symtom: koncentrationssvårigheter, yrsel, muskelsvaghet, andningsbesvär, oregelbunden hjärtrytm, förstärkt rädsla samt kraftig svettning. När dessa symtom blir intensiva och långvariga kan de påminna om ett så kallat petit mal-anfall.
Ett anfall är ett plötsligt anfall av repetitiva och/eller kramplika rörelser. Förekomsten av sådana attacker är central när läkare ställer diagnosen epilepsi. En aura är en ovanlig sinnesupplevelse som uppstår när ett eller flera av de fem sinnena överstimuleras.
Auran brukar inträffa precis innan ett anfall bryter ut och fungerar som en varningssignal för den drabbade om att en episod är på väg. Auror är också typiska för anfall som orsakas av ångest, och det finns en slående likhet mellan auran som föregår ett epileptiskt anfall och den som varslar om en begynnande ångestattack.
Svårighetsgraden hos ett epileptiskt anfall bestämmer vilken kategori episoden tillhör. Ett partiellt anfall kan exempelvis vara så pass enkelt att det bara innebär ett kort avbrott i rörelse- eller känselfunktion. Alternativt kan anfallet vara komplext, där den drabbade uppvisar hallucinationer, tappar kontakten med omgivningen och utför ofrivilliga, repetitiva handlingar.
Det finns tre huvudkategorier av generaliserade anfall: petit mal, grand mal och akinetiska anfall. En person som drabbas av ett petit mal-anfall kan verka stirra tomt framför sig som i en trans, slappna gradvis av och har därefter inget minne av vad som skedde. Denna typ av anfall liknar ett symtom som ofta tillskrivs extrema ångestattacker.
Grand mal-anfall är betydligt mer uttalade och kännetecknas av kraftfulla muskelkontraktioner där muskler snabbt drar ihop sig och slappnar av i repetitiva, oförutsägbara ryck. Det akinetiska anfallet yttrar sig som en plötslig huvuddroppning kombinerad med förlust av muskelstyrka i armar eller ben, och går i vardagligt tal under namnet epileptiskt fallanfall.
Extrem ångest kan få en person att darra eller verka chocktillstånd, vilket i hög grad liknar hur ett anfall kan se ut. Eftersom ångestattacker och epileptiska anfall är så visuellt lika är det mycket svårt för en lekman att skilja dem åt.
Dessa likheter har fått både medicinska och psykologiska yrkesverksamma att ifrågasätta om anfall orsakade av ångest verkligen är en slump. Teorin att ångestsrelaterade anfall kan ha en bakgrund i odiagnostiserad epilepsi betraktas idag som en realitet värd allvarlig uppmärksamhet – vilket understryker vikten av professionell medicinsk utredning vid återkommande anfallsliknande episoder.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online