1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Så slutar du med kronisk hud- och nagelbitning

Vad är kronisk hud- och nagelbitning?

Kronisk hud- och nagelbitning, även känt under namnet onykofagi, är en vanig vana som oftast beror på stress, uttråkning eller ångest. De flesta biter sina naglar utan att ens märka det själva. Även om vanan är särskilt vanlig hos barn kan den drabba människor i alla åldrar. Som tur är finns det flera effektiva behandlingsmetoder för dig som vill bryta vanan.

Risker med nagelbitning

Om du biter naglarna bör du känna till vanans negativa konsekvenser. Händerna rör under dagen vid många ytor som kan bära på bakterier. Genom att stoppa fingrarna direkt i munnen ökar du risken att insjukna i sjukdomar som förkylning eller influensa.

Nagelbitning kan dessutom göra fingrarna ömma och leda till att nagelbanden blöder. Saliven ökar också risken för infektioner runt nagelbädden. Kroniska nagelbitare löper dessutom större risk att störa naglarnas normala tillväxtmönster, vilket i förlängningen kan ge upphov till missformade naglar.

Enkla åtgärder du kan göra hemma

Ett enkelt och effektivt sätt att minska tendensen till kronisk nagelbitning är att hålla fingernaglarna korta och välfilade. Dina naglar ser då inte bara fina ut och känns släta – du blir också mindre benägen att bita dem eftersom de aldrig hinner bli långa.

Många väljer att gå på regelbundna manikyrer. Det har också visat sig att personer som använder nagellack biter naglarna mindre ofta, eftersom lacken gör naglarna mindre frestande. Män kan med fördel använda genomskinligt nagellack. Ett annat knep är att bära handskar, vilket håller naglarna ur sikte och gör dem svårare att komma åt.

När nagelbitning kopplas till tvångssyndrom

Kronisk hud- och nagelbitning betraktas även som ett symtom på tvångssyndrom (OCD). I vissa fall kan det därför vara klokt att pröva medicinering och terapi för att behandla inte bara hud- och nagelbitningen, utan även andra symtom på syndromet.

Dessa beteenden, som kallas kroppsfokuserade repetitiva beteenden, kan behandlas med antidepressiva läkemedel såsom Prozac, Lexapro eller Zoloft. Enligt psykologen Fred Penzel visar personer som tar dessa läkemedel en förbättring på 60 till 70 procent. Medicinering bör dock inte ses som någon mirakelkur. Många som genomgår kognitiv beteendeterapi och lär sig avslappningstekniker hittar också långsiktiga sätt att minska eller helt sluta med hud- och nagelbitning.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online