Ångestdämpande läkemedel delas in i flera olika kategorier enligt Merck Manual. Vissa personer med ångestproblem använder lugnande medel som gör dem mer avslappnade, eller antidepressiva läkemedel som påverkar de kemiska nivåerna i hjärnan. Andra typer av ångestdämpande mediciner klassificeras som bensodiazepiner och barbiturater, vilka kan vara beroendeframkallande om de inte hanteras varsamt.
Vissa personer som tar ångestdämpande mediciner kan utveckla ett beroende redan inom några veckor, vilket i sin tur kan förvärra ångestproblemen ytterligare. När du byter medicin är det därför viktigt att känna till de utsättningssymtom som kan uppstå vid ångestdämpande läkemedel.
Har du tagit bensodiazepiner som Valium, Xanax eller Ativan i 16 veckor eller längre, och upptäcker att du behöver högre doser för att känna effekten, kan du ha utvecklat ett beroende av läkemedlet. Om du inte längre klarar av normala, vardagliga sysslor kan det vara ett tecken på att medicinen inte bara har slutat verka utan även blivit beroendeframkallande.
Känner du dig helt ur kontroll om du inte tar din medicin är det ytterligare ett varningstecken på beroende – en känsla som kan bestå tills ämnet har lämnat kroppen. Din läkare kan då välja att skriva ut en ny medicin som hjälper till att minska din ångest utan risken för beroende.
Under övergångsperioden från ett ångestdämpande läkemedel till ett annat kan du uppleva emotionella utsättningssymtom. Att känna sig mer ångestfylld än vanligt, samt att bli förvirrad, rastlös och få sömnlöshet, är alla symtom som är typiska för många typer av ångestdämpande medicin.
Hallucinationer kan också förekomma, vilket kan vara djupt störande både för den som upplever dem och för människorna i omgivningen.
Fysiska utsättningssymtom är också vanliga vid utsättning av ångestdämpande läkemedel. Eftersom kroppen har vant sig vid de ämnen du har tagit kan den reagera negativt när du slutar tillföra medicinen. Du kan känna dig darrig och svag, drabbas av takykardi (snabb hjärtrytm) och svettas kraftigt när du befinner dig i utsättningsfasen.
Om du behöver sluta ta ett visst ångestdämpande läkemedel är det bäst att trappa ner medicinen under läkares överinseende. Att sluta "tvärt" kan, särskilt vid kraftfulla barbiturater, göra utsättningssymtomen värre.
Tala med din läkare om att ta fram ett så kallat trappnedprogram, där du gradvis minskar dosen av medicinen under flera veckors tid. Du kan fortfarande uppleva vissa utsättningssymtom när mängden medicin i kroppen minskar, men de blir sannolikt betydligt lindrigare jämfört med den abrupta nedgång som sker när man slutar med höga doser på en gång.
Personer som går över mellan olika ångestdämpande läkemedel behöver starka stödsystem runt sig för att klara processen. Det är viktigt att varje person i utsättning har en trygg plats att vistas på, oavsett om det är hemma, på sjukhus eller inom ett rehabiliteringsprogram.
Vissa personer kan bli våldsamma eller uppvisa beteenden som är farliga för dem själva eller andra när utsättningssymtomen är svåra och inkluderar hallucinationer. Psykiatrisk personal bör finnas tillgänglig för personen som genomgår utsättning, för att kunna samtala om den ångest eller de andra problem som kvarstår under denna tid.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online