Den sista gränsen kanske inte blir rymden – den kan mycket väl vara drömmarna. Trots att det finns många teorier om drömmar vet egentligen ingen om de har någon verklig betydelse. Ändå fortsätter forskare, konstnärer och vanliga människor att fascineras av vad som egentligen händer när vi sover.
Betydelsen av drömmar ligger i det faktum att alla däggdjur drömmer. De drömmer för att de går in i den sömnfas som krävs för detta – kallad REM-sömn (rapid eye movement), alltså fasen med snabba ögonrörelser. Att drömma verkar alltså vara något djupt rotat i vår biologi, snarare än en slumpmässig biprodukt av sömn.
Drömmars funktion handlar om ett fysiologiskt tillstånd som uppstår under REM-sömnen och som producerar i grunden auditiva och visuella hallucinationer. En dröm är en produkt av hjärnan som inte skiljer sig från en hallucination som framkallas av droger som LSD eller av sensorisk deprivation. Hjärnan skapar alltså sina egna sinnesintryck utan yttre stimulans.
En dröms effekt på kroppen skiljer sig inte från vad kroppen skulle uppleva om händelserna vore på riktigt. Med andra ord kan drömmar också kännas fysiskt. Om en person drömmer att hen jagas börjar hjärtat pumpa blod och frisätta adrenalin. Är drömmen sexuell till sin natur är både män och kvinnor faktiskt kapabla att uppleva orgasm under sömnen.
Processen genom vilken hjärnan producerar drömmar har blivit betydligt mindre gåtfull, medan anledningen till att drömmar existerar är lika svårfångad som någonsin. Sigmund Freud identifierade drömmar som bärare av kodade undermedvetna budskap som fungerar som ett pussel för att förstå förträngda begär. I praktiken kan alla exempel på drömtydning som bygger på dolda symboler spåras tillbaka till Freuds psykoanalys.
Historiskt har drömmar ofta kopplats samman med profetia. Bibeln innehåller många episoder där drömmar hade profetisk kraft, som i Daniels bok. Dessutom har nästan alla någon gång en berättelse om en dröm som verkade gå i uppfyllelse. Ett känt exempel är Abraham Lincoln, som enligt uppgift drömde om sin egen död bara dagar innan han mördades.
Den största missuppfattningen om drömmar lever kvar nästan som en urban legend: att en person som dör i sin dröm också skulle dö i sin sömn. Det finns inga vetenskapliga belägg för detta – drömmar kan vara skrämmande, men de är inte dödliga.
Även om drömmar inte kan förutsäga framtiden är de kända för att inspirera till framtida händelser och skapelser. Gotiska mästerverket "Frankenstein" kom till Mary Shelley efter en dröm. Drömbilder återfinns dessutom i verken av surrealistiska målare som Salvador Dalí och René Magritte. Paul McCartney har hävdat att hans klassiska låt "Yesterday" kom till honom i en dröm.
Drömmar förblir ett av livets stora mysterier. Vi vet hur de uppstår, hur de påverkar kroppen och hur de har inspirerat både religion, konst och musik genom historien – men deras egentliga mening är fortfarande okänd. Kanske ligger just där drömmarnas största värde: i frågorna de väcker snarare än i svaren de ger.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online