Människor rodnar som reaktion på känslomässiga stimuli – exempelvis när vi skäms, är upprymda, blyga eller till och med förälskade. När du rodnar vidgar kroppen blodkärlen i ansiktet, halsen och öronen. Men för vissa personer går rodnaden inte att kontrollera alls. Den patologiska rodnaden skapar ytterligare pinsamhet, vilket gör att den drabbade börjar panikslagen undvika varje situation som skulle kunna utlösa rodnad. Detta tillstånd kallas erytrofobi – rädslan att rodna.
En person som lider av erytrofobi rodnar okontrollerbart av de minsta anledningar. Alla rodnar naturligtvis när vi hamnar i fokus, men en person med erytrofobi kan börja rodna redan när en främling frågar efter vägen, när någon på tv blir generad eller till och med när hen närmar sig kassakön i butiken. Den drabbade blir omedelbart röd i ansiktet och svettig, med ökad kroppstemperatur, koncentrationssvårigheter, stamning och en känsla av att helt tappa talet.
Erytrofobi kan, precis som många andra fobier, skapa stora problem i vardagslivet. Vissa personer är så svårt drabbade att tillståndet påverkar deras arbete – både hur de bemöter kunder och hur de samspelar med kollegor. Patologisk rodnad kan också leda till social isolering, där den drabbade undviker att lämna hemmet eller hamna i obekanta situationer av rädsla för att rodna och bli generad.
Forskare vet ännu inte exakt hur man stänger av de fysiska och känslomässiga mekanismer som utlöser patologisk rodnad. Studierna visar dock att ett stort antal människor lider av återkommande okontrollerbar rodnad – vissa uppskattningar anger att nästan 7 procent av befolkningen är drabbad. Erytrofobi förekommer hos personer från alla etniska grupper, även om tillståndet ofta är svårare för omgivningen att upptäcka hos personer med mörkare hy.
Det har uppnåtts goda resultat med en kirurgisk metod som skär av de nerver som leder till ansiktet och utlöser rodnaden. Operationen, som kallas endoskopisk torakal sympatektomi, rapporteras ha en mycket hög framgångsfrekvens. För den som inte vill operera finns andra behandlingsalternativ, såsom samtalsterapi, medicinering samt olika terapiformer – bland annat hypnos, andningsövningar och autosuggestion – som syftar till att bryta den onda cirkeln av skam och pinsamhet (verklig eller inbillad) som triggar den fysiska reaktionen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online