Ångestsyndrom är en grupp psykiska hälsotillstånd där personen upplever intensiva känslor av skräck, förtvivlan, oro och rädsla. Symtomen vid alla former av ångestsyndrom har både fysiska och emotionella komponenter som behandlingen behöver ta hänsyn till. Det finns ingen fullständig "bot" för ångestsyndrom, men det finns flera behandlingsalternativ som kan hjälpa den drabbade att hantera sitt tillstånd och leva ett rikare och mer tillfredsställande liv.
Enligt artikeln "Treating Anxiety Disorders with Medication" av Justine Kent, legitimerad läkare, finns det ett flertal läkemedel som kan lindra symtom på ångest. Om du har fått diagnosen ångestsyndrom, eller misstänker att du lider av ett sådant, kan din läkare eller psykiatriska specialist förskriva eller rekommendera behandling med ångestdämpande medicin. Fyra typer av läkemedel rekommenderas vanligtvis: bensodiazepiner, tricykliska antidepressiva, selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) samt serotonin-noradrenalinåterupptagshämmare (SNRI).
Bland bensodiazepinerna finns bland annat Klonopin, Ativan, Librium och Xanax. Dessa läkemedel verkar ångestdämpande under en kort tidsperiod, vilket innebär att läkaren ofta förskriver dem i några veckor innan övergången till annan behandling sker. Bensodiazepiner är effektiva, men eftersom kroppen med tiden kräver allt högre doser anser många psykiatriska specialister att de endast är lämpliga för kortvarig användning.
Tricykliska antidepressiva är användbara vid behandling av generaliserat ångestsyndrom, paniksyndrom och tvångssyndrom (OCD). De kan användas under längre perioder än bensodiazepiner, men kan ge vissa allvarliga biverkningar, däribland lågt blodtryck vid resning, suddig syn, svårigheter att urinera och yrsel. Vanliga tricykliska preparat är Tofranil och Anafranil.
SSRI-preparat används för att behandla symtom på både ångest och depression och är särskilt hjälpsamma för personer som upplever båda tillstånden samtidigt. Celexa, Lexapro, Prozac, Zoloft och Paxil är välkända SSRI-läkemedel. Dessa mediciner fungerar genom att hämma hjärnans förmåga att återabsorbera signalsubstansen serotonin, vilket förbättrar humöret och stärker känslan av stabilitet.
SNRI-preparat fungerar på liknande sätt som SSRI, men de minskar hjärnans återabsorption av både serotonin och noradrenalin – två signalsubstanser som anses ha stor inverkan på humör och ångestnivåer.
En annan effektiv behandling vid svår ångest är samtalsterapi. Enligt National Institute of Mental Health är den mest effektiva terapiformen vid svår ångest kognitiv beteendeterapi (KBT). KBT arbetar på två sätt: dels genom att förändra tankemönster kring sig själv, andra människor och sin egen ångest, dels genom att justera beteenden i situationer som utlöser ångest. För personer som lider av fobier – en irrationell men intensiv rädsla – kan exponeringsterapi hjälpa till att minska skräcken genom att gradvis utsätta dem för den situation som skrämmer dem.
MayoClinic.com rekommenderar att personer som lider av ångestsyndrom, utöver medicinering och terapi, även använder sig av självhjälpstekniker för att hantera sina symtom och få en känsla av kontroll och framsteg. Självhjälpstekniker vid ångestsyndrom handlar ofta om avslappning och att öka känslan av lugn. Visualisering, progressiv muskelavslappning och andningsövningar kan hjälpa den som känner att ångesten är på väg att flytta fokus från oron till andningen eller en lugn miljö. Detta bidrar till att minska ångesten och ger med tiden större kontroll över sina egna reaktioner.
Även om svår ångest sällan kan botas helt finns det flera vägar framåt. En kombination av läkemedel, kognitiv beteendeterapi och egna avslappningsövningar ger ofta bäst resultat. Kontakta alltid vården för en individuell bedömning innan du påbörjar eller ändrar någon behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online