Principerna bakom beteendeförändring utvecklades som en naturlig fortsättning på B.F. Skinners teori om operant betingning – ett antagande som kom att utgöra grunden för hela Skinners tankeskola. När Skinner upptäckte att många beteenden är inlärda, började han använda förstärkare för att påverka beteendet hos både djur och människor. Trots sin anspråkslösa början har denna metod använts i decennier för att behandla en rad olika psykiska och beteendemässiga störningar.
Skinner utvecklade ursprungligen idén bakom operant betingning genom ett experiment där laboratorierättor fick en bit mat som belöning varje gång de tryckte på en spak inne i sin bur. Han observerade att när råttorna insåg att deras beteende belönades med mat, tryckte de på spaken allt oftare. Skinner genomförde därefter flera liknande experiment för att ytterligare testa och bekräfta sina observationer.
Enligt en artikel av Dr. C. George Boeree beskrev Skinner operant betingning på följande sätt: ”Beteendet följs av en konsekvens, och konsekvensens karaktär påverkar organismens benägenhet att upprepa beteendet i framtiden.”
I experimentet med råttorna skulle Skinner ha kallat själva handlingen att trycka på spaken för den operanta, eftersom det var beteendet som utfördes omedelbart innan matbiten erhölls. Maten benämndes som den förstärkande stimulansen, eftersom det var den positiva belöningen som fick råttorna att fortsätta med det specifika beteendet. Skinner upptäckte senare att råttorna slutade utföra den operanta handlingen om den förstärkande stimulansen togs bort. Detta fenomen är känt som utsläckning.
När Skinner fortsatte att undersöka idén att allt beteende lärs in genom positiva och negativa förstärkare, myntade han flera nya begrepp. En av dessa är formning (eng. shaping), där individens beteende förändras gradvis utan att det önskade beteendet någonsin undervisas direkt. Han experimenterade även med aversiva stimuli och bestraffningar. Dessa upptäckter ledde honom till att vidareutveckla Joseph Wolpes idé om systematisk desensibilisering, en metod där individen lär sig övervinna sina rädslor genom att träna upp avslappning i successivt mer skrämmande situationer.
När Skinner visat att en råttas beteende kan påverkas genom att lägga till eller ta bort en förstärkare, började psykologer tillämpa samma principer på människor. Det visade sig att positiva beteenden ökade när människor belönades, medan negativa beteenden minskade tack vare aversiva stimuli eller utebliven belöning. Detta är grundprincipen bakom beteendeförändring.
De flesta människor använder idag principerna för operant betingning och beteendeförändring dagligen, ofta utan att ens tänka på det. Forskning visar att beteendeförändring är effektivt på arbetsplatsen, där anställda belönas med positiva förstärkare när de presterar bra. Föräldrar tillämpar teorin varje dag när de berömmer sina barn för gott beteende och sätter gränser vid dåligt uppförande.
Inom psykiatrin används beteendeförändring framgångsrikt för att behandla en lång rad tillstånd, bland annat tvångssyndrom (OCD), generaliserat ångestsyndrom, ADHD, separationsångest, senblöjning samt flera andra psykiska störningar. Metoderna har alltså utvecklats från enkla laboratorieexperiment till ett etablerat och värdefullt verktyg inom både vardagsliv och klinisk vård.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online