1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Behandling av psykisk ohälsa hos barn – vad föräldrar bör veta

Enligt det amerikanska forskningsinstitutet National Institute of Mental Health börjar hälften av alla fall av psykisk sjukdom före 14 års ålder. Det innebär dock inte att varje förändring i ett barns beteende kräver behandling – vardagsstress och vanliga utmaningar i livet kan också påverka hur ett barn mår och agerar. Här går vi igenom när behandling kan behövas, hur en diagnos ställs och vilka behandlingsalternativ som finns.

Varför frågan är viktig

Enligt National Center for Children in Poverty lider ett av tio barn i USA av en psykisk störning som är så allvarlig att den påverkar barnets normala utveckling och förmåga att fungera i vardagen. I dessa fall är det viktigt att både barnet och föräldrarna aktivt överväger professionell behandling inom psykisk hälsa.

Så ställs en diagnos

För att få en korrekt diagnos bör barnet först träffa en läkare eller en specialist inom psykisk hälsa. Läkaren observerar barnets symtom och beteenden, samlar in information och ställer därefter en diagnos som ligger till grund för den fortsatta vården.

Vanliga behandlingsformer

En av de mest använda behandlingsformerna är psykosocial terapi, ofta kallad samtals­terapi. Under terapin lär sig barnet om sitt tillstånd och får i trygg miljö utforska sina känslor, tankar och humörsvängningar. Om den psykiska ohälsan inte är allvarlig kan behandlingen ofta avslutas efter några månader.

Ett annat välbeprövat alternativ är kognitiv beteendeterapi (KBT). Denna metod fokuserar på att identifiera och förändra negativa tankemönster och kan genomföras både individuellt och i grupp. I vissa fall kompletteras terapin med psykotropa läkemedel.

Risker med läkemedelsbehandling

Psykotropa läkemedel kan medföra flera biverkningar och risker, och medicinering bör därför endast förskrivas när nyttan tydligt överväger riskerna. Till denna grupp hör stämningsstabiliserare, antipsykotika, antidepressiva läkemedel och ångestdämpande mediciner. Vilka biverkningar som uppstår beror på vilken typ av läkemedel som förskrivs. Ett barn som behandlas med atypiska antipsykotika kan exempelvis drabbas av viktuppgång och metabola besvär. Läkemedlen kan dessutom vara farliga om de kombineras felaktigt med andra mediciner, vilket gör noggrann uppföljning av läkaren extra viktig.

Samtidigt finns det även fördelar. Enligt University of Medicine and Dentistry i New Jersey kan psykotropa läkemedel öka barnets mottaglighet för andra former av terapi, vilket kan förbättra behandlingsresultatet totalt sett.

Prognosen är god med rätt stöd

Enligt National Alliance on Mental Illness är de behandlingar som finns tillgängliga för psykisk sjukdom mycket effektiva. Organisationen anger att mellan 70 och 90 procent av personer med psykisk sjukdom upplever förbättrad livskvalitet och minskade symtom när de får behandling och kontinuerligt stöd. Att söka hjälp tidigt ger därför barnet de bästa förutsättningarna för en positiv utveckling.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online