Om du lever med borderline personlighetsstörning (BPD) kan vardagen kännas som en konstant kamp. Den emotionella smärtan, den innerliga tomheten, de instabila relationerna och tankarna på att skada sig själv kan vara överväldigande. Men du är inte ensam – det finns både verktyg, resurser och hopp. Med kunskap, stöd och konkreta strategier kan du lära dig hantera dina symtom och ta större kontroll över ditt liv.
Kunskap är ett kraftfullt första steg. Läs på om borderline personlighetsstörning via pålitliga källor, till exempel diagnosmanualen DSM under avsnittet om personlighetsstörningar, eller via 1177 Vårdguiden. Det finns även flera hjälpsamma böcker, exempelvis "Don't Let Your Emotions Run Your Life" av Scott Spradlin, samt svensk litteratur om känsloreglering och dialektisk beteendeterapi.
Det är avgörande att ha människor runt sig som förstår och kan vägleda dig. Kontakta din vårdcentral, kommunens psykiatriska verksamhet eller en patientförening. Att prata med andra som har liknande erfarenheter, till exempel genom självhjälpsgrupper, kan också göra stor skillnad.
Psykoterapi är den mest framgångsrika behandlingen vid borderline. Dialektisk beteendeterapi (DBT) har visat sig särskilt effektiv och lär ut konkreta tekniker för att hantera symtom och starka känslor. Även mentaliseringsbaserad terapi (MBT) och schemafokuserad terapi har goda resultat.
Läkemedel, såsom antidepressiva eller ångestdämpande preparat, kan vara till stor hjälp – särskilt i kombination med terapi. Kontakta en psykiater eller din läkare för en individuell bedömning av vad som passar dig bäst.
Andningen spelar en viktig roll när du ska slappna av. Andas långsamt och djupt in genom näsan och ut genom munnen. Fokusera helt på andetagen och låt pulsen sakta gå ner.
Var uppmärksam på vad du känner här och nu. Försök inte förneka eller hejda känslorna – acceptera dem istället utan att döma. Med tiden blir det lättare att observera sina känslor utan att dras med i dem.
Du behöver inte vara ensam med det du går igenom. Ring en vän eller familjemedlem. Vet du inte vem du ska vända dig till finns det kristjänster, till exempel Mind Självmordslinjen på telefonnummer 90101 (öppen dygnet runt) eller chatt på mind.se. Många regioner har dessutom egna jourlinjer för psykisk hälsa.
Om du har en tro kan bön ge tröst och trygghet. Har du ingen religiös övertygelse kan meditation eller stillsam reflektion vara lika hjälpsamt för att lugna sinnet.
Gör något som får dig att må bra, till exempel ta ett varmt bad, dricka en kopp varm choklad eller ta en promenad i friska luften. Små ögonblick av självomsorg kan bryta negativa känslomönster.
Skriv ner de strategier som fungerar bäst för dig. När du känner ångest, tomhet eller panik – ta fram listan och försök göra minst ett, helst flera, av punkterna. På så sätt har du alltid konkreta verktyg till hands när det känns som svårast.
Kom ihåg: Att hantera borderline är en process som tar tid. Var snäll mot dig själv, fira små framsteg och tveka aldrig att söka professionell hjälp. Förändring är möjlig – och du förtjänar att må bättre.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online