Allmänt anpassningssyndrom (GAS) är en modell som utvecklades av den ungersk-kanadensiske endokrinologen Hans Selye, som också myntade begreppet stress i biologisk mening på 1930-talet. Modellen beskriver de tre faser som kroppen går igenom vid långvarig eller återkommande stress: larm, motstånd och utmattning. Selye var en av de första forskarna som systematiskt studerade sambandet mellan psykisk belastning och fysiska symtom, och hans arbete har haft stor betydelse för både medicin och psykologi.
När begreppet stress tillämpas på människokroppen syftar det på kroppens reaktion på yttre krav och belastningar. Mer specifikt handlar det om en rad fysiologiska mekanismer som gör individen bättre rustad att hantera fara – ofta kallad kamp-eller-flykt-reaktionen. Dessa mekanismer kan vara avgörande för överlevnaden i akuta farosituationer, men som Selye observerade kan de, när de aktiveras under en längre period, leda till en mängd olika fysiska problem.
Larm är kroppens första reaktion på ett upplevt hot och utgör den första fasen av det allmänna anpassningssyndromet. Under denna fas börjar kroppen producera och frisätta flera hormoner, bland annat adrenalin och kortisol, som påverkar både kroppens och hjärnans funktion. Dessa processer ökar vakenheten och koncentrationen samtidigt som energiförbrukningen styrs om, vilket gör individen bättre rustad att hantera omedelbar fara. Det klassiska exemplet är hjärtat som slår snabbare och musklerna som spänns inför att antingen fly eller försvara sig.
Under motståndsfasen fortsätter den interna stressreaktionen, men de yttre symtomen på aktivation avtar i takt med att individen anpassar sig och försöker hantera de stressiga förhållandena. Kroppen arbetar nu på högvarv under ytan: kortisolnivåerna förblir förhöjda för att upprätthålla beredskapen. Om stressorn försvinner återhämtar sig kroppen normalt, men om belastningen består fortsätter resurserna att förbrukas.
I syndromets sista fas har den långvariga aktiveringen av stressreaktionen tömt kroppens resurser. Immunförsvaret och andra kroppsliga system fungerar inte längre optimalt, vilket kan resultera i bestående fysiska skador, allvarlig utmattning eller i värsta fall döden. Det är i denna fas som sjukdomar orsakade av kronisk stress oftast visar sig.
En central del av stressreaktionen är undertryckandet av immunförsvaret, vilket gör kroppen mer mottaglig för infektioner och sjukdomar. Forskning har kopplat kronisk stress till flera hälsoproblem, bland annat magsår, reumatoid artrit, astma, högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdomar och depression. Selyes modell påminner oss om att stress i måttliga doser kan vara nyttig och motiverande, men att långvarig obearbetad stress utgör ett allvarligt hot mot både den fysiska och psykiska hälsan.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online