Ilska är en helt normal känsla, men den kräver en viss finess för att uttryckas på ett lämpligt sätt. Passivt-aggressiv tystnad är en form av undertryckt ilska som ändå kommer till uttryck på indirekta sätt. När detta kommunikationssätt används som hanteringsstrategi i vardagliga konflikter kan det leda till allvarliga relationsproblem med vänner, familj och framför allt på arbetsplatsen.
Passivt-aggressiv tystnad är en form av fientlighet som visar sig hos någon som inte kan – eller inte vill – uttrycka sina verkliga känslor på ett konstruktivt sätt. I Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-IV) fanns tidigare en diagnos kallad passivt-aggressiv personlighetsstörning (PAPD), där individer upprepade gånger reagerar med motstånd i familje- och arbetsmiljöer när de uppmanas göra något de inte vill göra. Dessa beteenden är som mest synliga på arbetsplatsen, när krav ställs av auktoritetspersoner som chefer och överordnade.
Passivt-aggressiv tystnad är ett icke-verbalt beteende som används för att kommunicera känslor av ilska och bitterhet som inte kan uttryckas verbalt. Det är inte ovanligt att en person med PAPD framstår som tillmötesgående och utför de uppgifter som begärs. Sättet på vilket uppgifterna utförs kan dock vara slarvigt, ja till och med destruktivt eller motverkande. Personen klagar ofta över att känna sig utnyttjad och ovärderad, trots en undermålig prestation. En övergripande negativ inställning uttrycks dessutom genom frekvent klagande, irritabilitet och en argumenterande läggning.
Enligt psykoanalytisk teori kan personer som kommunicerar genom passivt-aggressiv tystnad ha utvecklat detta beteendemönster redan under tidig barndom. Ett barn som växer upp i en omvårdnadsbristande miljö är benäget att utveckla känslor av avvisning, vilket kan leda till upproriska handlingar fyllda av bitterhet. Dessa beteenden syftar till att få föräldrarnas uppmärksamhet och ger samtidigt barnet en ventil för sina arga känslor. I praktiken fungerar de som en hanteringsmekanism som hjälper barnet att klara en bristfällig uppväxtmiljö.
Personer som kommunicerar genom passivt-aggressiv tystnad har i bästa fall ansträngda relationer med vänner, familj och kollegor. Negativa känslor och attityder som består under långa perioder leder ofta till depressionssymtom. När ilskan förblir outtalad kan känslorna vändas inåt mot den egna personen – vilket ofta är vändpunkten för en depression. När beteendet används som långvarig hanteringsmekanism kan personer med PAPD även utveckla problem med lågt självförtroende samt ångestkänslor som ökar med tiden.
Behandlingen av passivt-aggressiv personlighetsstörning fokuserar på att hjälpa individen att kommunicera känslor på ett konstruktivt sätt. Terapi kan hjälpa till att lösa konflikter kring auktoritetspersoner genom att stärka en hälsosam självbild. Den som går i terapi lär sig också se samband mellan orsak och verkan i sina relationer genom att identifiera vilka situationer som utlöser känslor av ilska och bitterhet. Att förstå hur ens eget beteende påverkar andras reaktioner hjälper individen att ta ansvar för den roll hen spelar i negativa situationer.
Tyvärr är personer med denna störning sällan de som själva väljer att söka hjälp. Ofta är det vänner, familj eller arbetskamrater som övertygar dem att söka rådgivning. I andra fall når den drabbade en punkt där hen inser att hjälp behövs och därmed själv tar steget att söka terapi.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online