American Institute of Stress rapporterar att stress får hjärtat att slå snabbare och blodtrycket att stiga. Stress höjer också blodsockernivåerna så att kroppen kan producera mer energi. Under långa perioder börjar stressen slita på både kropp och psyke. Tonåringar kan drabbas av stressymptom av många olika skäl – bland annat utanförskap i skolan, kroppsförändringar under puberteten, gruppträck från kamrater, skolbyten, dödsfall i familjen eller vänskapskretsen, föräldrars skilsmässa eller ett starkt tryck från föräldrar att lyckas inom idrott eller studier.
Enligt Stress, Anxiety and Depression Resource Center upplever ungefär 5 procent av alla barn och tonåringar depression. Depression har kopplats till lägre nivåer av serotonin, genetiska faktorer och kemiska obalanser i hjärnan. Långvarig stress, eller plötsliga och oväntade höga stressnivåer, kan utlösa depression hos tonåringar. Om den lämnas obehandlad kan tonårsdepression leda till en allvarligare depression i vuxen ålder.
Deprimerade tonåringar kan visa långvarig ledsamhet, prata om hopplöshet, skriva sorgsna dikter eller rita bilder som speglar sorg och förtvivlan. Det första steget mot att behandla depression hos tonåringar är att känna igen förändringen, prata med tonåringen och söka professionell hjälp. Vuxna som visar goda exempel på hur man hanterar stress hjälper tonåringar att på ett positivt sätt hantera sin egen stress.
Tonåringar som har svårt att hantera stress kan isolera sig själva. Detta kan bero på mobbning i skolan, hemma eller i närområdet. En tonåring kan också känna enorm skam över stressrelaterade utmaningar, som pressen att få toppbetyg, familjens ekonomiska svårigheter, sexuella eller psykiska övergrepp eller ett överfullt schema.
I tonåringens värld kan det bästa sättet att hantera stressen och dess känslor tyckas vara att undvika att prata om upplevelsen eller hålla sig helt för sig själv. Som vuxen är det viktigt att finnas tillgänglig och visa att samtal om känslor är välkomna, utan press eller kritik.
Tonåringar som utsätts för förhöjd eller långvarig stress kan gå upp eller ner betydligt i vikt. Young Women's Health rapporterar att miljontals unga kvinnor lever med ätstörningar. Symtom på stressrelaterade sjukdomar som anorexia nervosa och bulimi inkluderar lågt blodtryck, långsam puls, nervositet, låg självkänsla, låg kroppstemperatur och uttorkning.
På liknande sätt som vid tvångssyndrom (OCD) kan en extrem viktminskning eller viktökning ge tonåringen en känsla av 'kontroll' över sitt liv. Så fort du blir medveten om symtom på ätstörningar eller en förändrad aptit bör du söka professionell hjälp.
Nagelbitning, hårryckning, konstant vissling, fottrampande och läppbitning är några exempel på nervösa vanor som tonåringar uppvisar när de är stressade. Ofta är tonåringen inte själv medveten om vad hen gör.
Sådana vanor börjar ofta kort tid efter en särskilt stressande händelse, som förlusten av en vän eller släkting, en negativ återkoppling från sommarjobbet, ett underkänt körkortsprov eller en flytt till ny stad och ny skola. Vissa nervösa vanor försvinner naturligt med tiden, andra gör det inte. Var uppmärksam på när din tonåring uppvisar en nervös vana för att ta reda på vad som utlöser nervositeten. Prata öppet med din tonåring och sök professionell hjälp för att kunna lindra vanorna.
Tonåringar upplever både psykologiska och fysiska reaktioner på stress. Om de inte behandlas kan reaktionerna skapa invanda hjärnmönster som gör det svårt att få en god nattsömn. Tecken på att din tonåring lider av sömnlöshet eller insomni inkluderar extrem trötthet, särskilt på morgonen, minskad förmåga att fokusera, irritabilitet, sämre skolresultat, klumpighet, olycksbenägenhet eller ett ökat behov av tupplurar.
Varje natt går kroppen och hjärnan genom fyra sömnstadier som gör att immunförsvaret hålls friskt, dagens utmaningar bearbetas och hela kroppen återhämtar sig. Utan tillräcklig och regelbunden sömn fungerar en tonårings hjärna och kropp i ett obalanserat tillstånd, vilket i sin tur kan förstärka stressen ytterligare.
Om du som förälder eller närstående märker flera av dessa symtom samtidigt, eller om de pågå under en längre period, är det klokt att kontakta skolans kurator, en ungdomsmottagning eller vården. Tidig upptäckt och öppna samtal gör stor skillnad – tonåringar som får stöd i tid har betydligt bättre chans att utveckla hälsosamma strategier för att hantera stress genom livet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online