Graviditetsillamående är ett av de mest klassiska tecknen på graviditet, men en kvinna som befinner sig under stor stress bör också överväga andra möjliga orsaker till återkommande illamående. På film och i berättelser framställs illamående alltid som ett säkert graviditetstecken, men i verkligheten finns det många andra potentiella orsaker till illamående, vilket gör det till en ganska opålitlig indikator på graviditet.
Graviditetsillamående har fått sitt namn eftersom illamåendet i samband med graviditet oftast är som värst strax efter uppvaknandet. Graviditetshormonerna gör att en kvinna generellt blir känsligare för smaker, dofter och andra utlösande faktorer. På morgonen, efter flera timmars sömn, är magen tom och extra känslig för irriterande magsafter.
Det är dock viktigt att komma ihåg att inte alla gravida kvinnor upplever graviditetsillamående. En kvinna som tidigare varit gravid helt utan illamående bör därför misstänka att hennes nya morgonillamående kan bero på något annat än graviditet.
Fysiska symptom på stress kan orsaka betydande magbesvär. När vi stressar producerar binjurarna adrenalin och glukokortikoider. Under normala omständigheter aktiverar dessa hormoner den så kallade "kamp- eller flyktresponsen" – en positiv fysiologisk mekanism som skyddar oss från verklig fara.
Men när binjureaktiviteten kontinuerligt hålls förhöjd av psykisk stress hinner hormonhalterna aldrig återgå till sin normala nivå. Detta kan leda till en rad fysiska besvär, bland annat mag-tarmproblem som diarré, magsmärtor och illamående.
Illamående orsakat av stress är ett fysiskt, inte psykiskt, fenomen. Vid kronisk stress ökar produktionen av magsyra, och matsmältningsprocesserna kan faktiskt sakta ner. Precis som vid graviditetsillamående kan stressillamående vara värre vid uppvaknandet än under resten av dagen. För en kvinna är det därför lätt att förväxla detta med graviditetsillamående.
Till skillnad från det hormonbaserade graviditetsillamåendet behöver en kvinna dock inte bara vänta på att stressrelaterat illamående ska gå över – det går att behandla effektivt.
Svåra fall av stressrelaterat illamående kan behandlas med läkemedel som minskar magsyreproduktionen. Vid svår underliggande ångest kan ångestdämpande mediciner förskrivas. Stressminskning är dock en nödvändig del av varje långsiktig behandlingsplan.
Avslappningstekniker, särskilt meditation, förknippas med minskad produktion av adrenalin och glukokortikoider – de hormoner som utlöser stressresponsen. Även regelbundna fysiska aktiviteter, goda sömnvanor och samtalsterapi kan bidra till att lindra de fysiska symtomen på stress.
Höga stressnivåer utesluter inte möjligheten av graviditet, och stress kan dessutom påverka hur svårt graviditetsillamåendet blir hos gravida kvinnor. En kvinna som upplever morgonillamående bör därför vara uppmärksam på andra graviditetstecken.
En utebliven menstruation, extrem trötthet, överdriven hunger samt ömma eller svullna bröst bör väcka misstanke om graviditet och motivera ett graviditetstest. Vid osäkerhet är det alltid bäst att kontakta vården för råd och undersökning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online