När vi tänker på stress är det nästan alltid den negativa eller "dåliga" formen vi föreställer oss: distress. Distress är tyvärr något som alla upplever då och då. Men stress kan faktiskt även vara positiv. Eustress, eller den "goda" stressen, är en form av stress som kan ge oss energi, motivation och fokus. För att kunna dra nytta av denna positiva stress behöver du lära dig att skilja distress från eustress och förstå skillnaden mellan de två.
Börja med att fundera över vad som egentligen triggar din stress. Uppgiftsrelaterad stress – till exempel inför ett viktigt projekt eller en presentation – är ofta eustress snarare än distress. Detta beror på att pressen kopplad till en uppgift lätt löses genom att slutföra själva uppgiften, vilket ger dig en känsla av prestation och tillfredsställelse. Stress som däremot orsakas av känslomässiga faktorer, såsom konflikter i mellanmänskliga relationer, är betydligt svårare att lösa och är oftast distress.
Eustress tenderar att komma i korta, adrenalinliknande utbrott – en intensiv men övergående energikick som driver dig framåt. Distress å andra sidan bygger upp sig över tid och äter långsamt på en persons ork och välmående. Om stresskänslan kvarstår dag efter dag utan lättnad är det ett tydligt tecken på negativ stress.
Ställ dig frågan om stressen leder till någon form av vinst eller belöning. Eustress har alltid ett incitament – exempelvis en prestationsbonus på jobbet, en kommande resa eller födelsen av ett barn. Distress ger däremot inget positivt utfall, utan lämnar dig ofta med känslan av utmattning och hopplöshet.
När du jämför distress och eustress är det viktigt att bedöma dem utifrån sin natur, inte enbart sin påverkan. Båda formerna av stress kan kännas intensiva i kroppen – hjärtat slår snabbare och pulsen höjs i båda fallen. Skillnaden ligger i hur stressen upplevs: eustress känns utmanande men spännande, medan distress känns överväldigande och nedbrytande.
Genom att lära dig känna igen eustress kan du börja se stress som en resurs istället för ett hot. Den kortvariga spänningen inför en utmaning kan höja din prestation, skärpa ditt fokus och ge dig en starkare känsla av mening. Samtidigt är det viktigt att ta distress på allvar – långvarig negativ stress kan påverka både din fysiska och psykiska hälsa. Genom att regelbundet ställa dig frågorna ovan får du bättre koll på vilken typ av stress du upplever, och kan vidta rätt åtgärder för att må bättre.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online