Under de senaste åren har dödsfall bland unga i uppmärksammade skolmassakrer och tonåringars suicider delvis skyllts på retelser och verbal misshandel från mobbare. Även vuxna kan utsätta varandra för verbala övergrepp, till exempel på arbetsplatsen. Mobbningspedagogen Mike Dreiblatt menar att när skolor försöker hantera mobbning tenderar de att likställa retanden med hånandet, trots att dessa beteenden faktiskt skiljer sig åt på flera viktiga sätt.
En person som retar och en mobbare som hånar andra har helt olika skäl till sitt beteende. När någon retar en annan person på ett lekfullt sätt kan syftet vara att lätta upp stämningen på ett smart, lättsamt och humoristiskt sätt. Retandet är inte avsett att såra den det riktar sig mot, och personen som retar visar respekt för den andras värdighet genom att inte göra denne generad eller förnedrad. En mobbare använder däremot medvetet hån för att ställa till med obehag hos en annan människa. Mobbarens ord är avsedda att vara förnedrande, nedvärderande och grymma mot offret.
När en person retar någon talar hon med en tillgiven ton, och använder upprepningar, rim och överdrifter för att signalera att hon inte menar på allvar vad hon säger. Personen som retar kan till exempel härma en gnällig persons ljusa röst och komplettera med icke-verbala gester. En mobbare hånar däremot sin måltavla med arg eller sarkastisk röst. När en mobbare härmar en gnällig person attackerar han medvetet offrets självkänsla och lägger till aggressivt kroppsspråk som flin, ögonrullning eller huvudskakning.
När någon retar en annan person delar båda skrattet, vilket knyter dem närmare varandra och stärker relationen. Båda parter kan reta varandra fram och tillbaka, och retandet upphör om någon invänder mot kommentarerna eller blir ledsen. En mobbare har däremot en ensidig relation till sitt offer genom att försöka dominera och kontrollera denne. En mobbare tycker att hon får säga vad hon vill, men offret tillåts inte tala. Hon slutar inte håna, även om måltavlan blir upprört och protesterar. Åskådare kan skratta åt hånandet, men offret gör det aldrig.
Personen som retar och måltavlan är ofta goda vänner som kommer bra överens. Retandet utgör bara en liten del av deras relation. En mobbare har ingen personlig relation till offret utan använder hån för att driva med, dominera och nedvärdera sitt offer. Hånandet är dessutom avsett att skapa rädsla hos offret inför framtida mobbning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online