Instinktivt vill man slå ut – skrika, kasta något eller sparka – när man känner sig arg. Det är dock inte alltid lämpligt och kan bara förvärra situationen. Samtidigt måste din vrede tas på allvar och få komma till uttryck, eftersom undertryckt ilska förr eller senare tar sig uttryck i form av passiv aggression, cynism, fientlighet eller hälsoproblem som högt blodtryck, hypertension eller depression. Att behålla kontrollen över hur och var din vrede riktas kan stärka både dina mellanmänskliga relationer och din fysiska och emotionella hälsa.
Öva på att snabbt upptäcka dina arga känslor och reagera direkt. Ju snabbare du identifierar att du är på väg att svara i vrede, desto bättre kan samtalet fortsätta. Vanliga tecken är att ansiktet blir hett, halsen spänns, andningen accelererar eller att rösten höjs.
Insé vad det skulle innebära att tappa fattningen just då – för dig själv, för personen du har att göra med och för människorna runt omkring dig. Om du exempelvis säger något elakt mitt i en diskussion kan du aldrig ta tillbaka det, vilket kan orsaka oåterkallelig skada på en relation eller en möjlighet.
Koncentrera dig medvetet på att koppla av. Prova att andas djupt med mellangärdet i stället för bröstet, räkna till tio, visualisera en lugnande och avkopplande miljö, eller upprepa tyst ett mentalt mantra som "Ta det lugnt". Öva på metoderna dagligen, närhelst du känner dig stressad eller upprörd, så att de blivit en vana när du verkligen behöver dem. Experimentera gärna med olika tillvägagångssätt, ta reda på vilka tekniker som fungerar bäst för dig och håll fast vid dem.
Låt logik och sunt förnuft väga tyngre än de irrationella impulser som tränger på. Påminn dig själv om att din ilska varken löser problemet eller får dig att må bättre.
Fundera på vad som verkligen retar dig. Att höra kritiken att du alltid kommer för sent till jobbet kan ha satt igång dina ilskeimpulser, men kanske handlar det egentligen om en känsla av att inte bli uppskattad för allt du gör bra på arbetsplatsen. Fråga dig själv vad du verkligen vill och behöver, och vad som skulle få dig att lämna situationen med en bättre känsla. Överväg också vilka delar av problemet du själv bär ansvar för.
Vänd ditt tänkande mot en konkret plan för att lösa problemet, även om lösningen är så enkel som att lova dig själv att hålla en lugn och stadig röst. Attackera problemet, inte personen du pratar med. Lyssna på det som är bra och användbart i det som sägs, även när det är kritiskt.
Pausa och tänk efter innan du yttrar dig. Använd tystnaderna i samtalet för att granska dina tankar innan du delar med dig av dem, så att du slipper säga något du ångrar i stundens hetta. Undvik att slänga ur dig saker medan du fortfarande är fulladdad av vrede.
Byt omgivning om det behövs. Om du känner att du behöver gå därifrån för att samla dig, lyssna på lugn musik, gör lite yoga eller meditera – vilken aktivitet som helst som medvetet syftar till att stilla ditt sinne.
Vänta med att agera på eller uttrycka dina tankar och känslor tills du har lugnat ner dig. Då har du bättre förutsättningar att kommunicera klart och konstruktivt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online