Aggressivt beteende kan blossa upp och dö ut på bara några ögonblick, men för den som utsätts för det kvarstår de känslomässiga effekterna ofta långt efter själva händelsen. Personer som under längre tid utsätts för aggressivt beteende – till exempel genom ihärdig mobbning eller våld i hemmet – utvecklar ofta kroniska och försvagande psykiska reaktioner. Dessa kan innefatta en ihållande förhöjd ångestnivå, långvarig nedstämdhet, ofrivilliga tillbakablickar på traumatiska upplevelser samt djupt negativa förväntningar på framtiden.
Vägen till återhämtning handlar om att lära sig ifrågasätta negativa föreställningar och att successivt återta kontrollen över sitt eget liv. Här följer sex konkreta steg som kan hjälpa dig vidare.
Stäng ögonen och fokusera på frasen "aggressivt beteende" (gärna i ett tyst och lugnt rum). Låt känslor, minnen och tankar komma fritt och spontant till medvetandet – Freud kallade denna teknik "fri association" – och skriv snabbt ner dem allteftersom. Enskilda nyckelord eller korta rubriker räcker gott. Fortsätt så länge idéerna flödar, men sätt tydliga gränser för övningen; försök inte överstiga 50 minuter åt gången, ungefär lika långt som ett psykoterapisamtal.
Läs igenom dina anteckningar och ägna särskild uppmärksamhet åt de känslor du beskrivit. Fundera över hur de påverkar dina föreställningar och förväntningar. Stanna kvar i nuet och skriv ner vad som dyker upp när du tänker på att möta en ny situation, som en jobbintervju eller ett socialt samkväm. Vilken känsla dominerar – hopp eller fruktan? Inget av svaren är nödvändigtvis "friskt" eller "patologiskt", så var inte hård mot dig själv. Men om ångest och ängslighet dominerar är det dags att börja ifrågasätta dina negativa föreställningar.
Observera hur ofta du mentalt spelar upp den aggressiva handlingen. Psykoanalytikern Otto Fenichel använde Freuds begrepp "repetitionstvång" för att förklara varför människor ständigt återupplever obehagliga eller traumatiska händelser i sina huvuden. Sådana tillbakablickar är i grunden försök att återfå kontrollen: offret för en aggressiv handling har upplevt en skrämmande episod av hjälplöshet och passivitet, en traumatiserande oförmåga att avvärja ett hot. Känslan av skyddslös exponering för faran förvandlas då till en inre berättelse om hjälplöshet och utsatthet. Upprepade mentala uppspelningar signalerar att mer psykologiskt arbete återstår.
Rädslan för angrepp etableras ofta i sinnet efter en aggressiv handling och fungerar som inre propaganda som främjar bestående känslor av misslyckande, ångest och hjälplöshet. Bemöt rädslan så snart den uppstår genom att träna på vad kognitivt beteendeterapeuter kallar "positivt självprat". Till exempel kan "Jag kommer att misslyckas eller skadas" ersättas med "Jag är rädd för att misslyckas, därför backar jag alltid – idag möter jag min rädsla och försöker på allvar." Paradoxalt nog växer rädslan i takt med att du flyr från den.
Skriv en lista över dina negativa självföreställningar och motverka var och en med ett positivt alternativ i form av självprat. Lär dig sedan dessa motargument aktivt utantill; har du redan förberedda positiva svar minskar risken att du blir tagen på sängen när rädslan slår till. Tänk på din rädsla som ett verk av en inre angripare – en oönskad inre gäst som viskar en ständig ström av nedbrytande skvaller. Varje gång den säger åt dig att du inte klarar av något, använd positivt självprat för att bemöta dess destruktiva inflytande – och gör aktiviteten ändå. Om den interna aggressionen inte ständigt ifrågasätts blir den inte bara kronisk utan sprider sig även till att undergräva stora delar av vardagen.
Ifrågasätt negativa föreställningar med positivt självprat och positiva handlingar närhelst och varest det är möjligt. Föreställningar kräver motsvarande handlingar för att verkligt minska rädslorna. Genom att internalisera trauma agerar människor ofta som sin egen värsta fiende och undergräver konsekvent sitt eget självförtroende och sin tro på sig själva. Att aktivt möta rädslan krymper ångesten och bygger trygghet. Ta fram en serie dagliga övningar i "att möta ångest" byggda kring specifika rädslescenarier, men se till att inte pressa bortom din gradvis återhämtande kapacitet. Rädslor är unika för varje individ – börja alltid smått och bygg successivt upp till större utmaningar i takt med att ditt självförtroende växer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online