Att vara förälder till ett vuxet barn med psykiska problem kan vara en känslomässigt påfrestande upplevelse – särskilt om barnet fortfarande bor hemma. Många föräldrar känner sig osäkra på hur mycket de ska hjälpa till, när de ska ingripa och hur de samtidigt ska skydda sitt eget välbefinnande.
Både National Institute of Mental Health och National Alliance on Mental Illness rekommenderar föräldrar att skaffa sig god kunskap om den psykiska ohälsan som påverkar sonen eller dottern, att tydligt bevara sina egna gränser samt att aktivt söka stöd hos psykiatriska yrkesverksamma och i stödgrupper.
Diskutera med psykiatriska yrkesverksamma vilken roll du har som förälder. När ditt barn är vuxet är det hen själv som ansvarar för att söka vård, förutsatt att hen har förmåga att göra det. Din uppgift blir snarare att stötta och uppmuntra än att styra.
Dra en tydlig gräns mellan ditt vuxna barns behov och dina egna. Society for Social Work and Research betonar att föräldrar behöver lära sig att vårda sitt barn utan att offra sina egna grundläggande behov av lugn, trygghet och personlig tid. Gränser är inte egoistiskt – de gör det möjligt för dig att orka stötta ditt barn över tid.
Gör det tydligt för din son eller dotter att hen bär ansvaret för att delta i behandlingsprogram och ta sina ordinerade läkemedel. Vid allvarliga tillstånd som bipolär sjukdom, posttraumatiskt stressyndrom, svår depression eller schizofreni kan det dock hända att ditt vuxna barn är för sjukt för att kunna bo kvar hemma. I sådana fall kan mer omfattande vårdinsatser behövas.
Sök upp en lokal stödgrupp för anhöriga. Att möta andra i samma situation ger en känsla av gemenskap, minskar isoleringen och ger värdefull uppmuntran och praktiska råd från personer som verkligen förstår vad du går igenom.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online