Prokrastinering – att skjuta upp saker – är en alltför vanlig vana som hindrar oss från att få saker gjorda. Även om de flesta av oss är skyldiga till prokrastinering någon gång kan ett konstant uppskjutande hålla tillbaka oss och leda till allvarliga konsekvenser, allt från förseningsavgifter till kronisk stress och hälsoproblem. Den goda nyheten är att det finns nästan lika många tekniker för att sluta skjuta upp saker som det finns sätt att skjuta upp dem på.
Ett utmärkt sätt att komma igång med ett projekt är att dela upp det i mindre delar. Du kan göra en del per dag eller per timme, beroende på uppgiften. Om du till exempel skriver en uppsats kan du planera att skriva en sida per dag tills uppgiften är klar. Eller dela upp arbetet ännu finmaskigare – skriv så mycket du kan på 20 minuter. Ställ en timer och se hur mycket du hinner göra under en viss tid.
Inom många olika yrkesområden kan man göra sin dag enklare och slippa slösa tid genom att ta sig an den svåraste uppgiften först. Tänk på den mest krävande eller fruktade punkten på din att-göra-lista och ta itu med den direkt, oavsett om det handlar om att gå igenom en tråkig arbetsrapport eller ringa ett potentiellt obekvämt telefonsamtal. När du väl har slutfört en uppgift som du tidigare såg som ett hinder känner du en stark lättnad, och allt annat på listan känns plötsligt mycket lättare att ta sig igenom.
Be vänner eller kollegor hjälpa dig att följa dina framsteg med en uppgift eller ett projekt, och belöna dig själv när du är klar. När du känner dig ansvarig inför någon annan är det betydligt mer troligt att du tar dig an projektet än om du bara svarar inför dig själv. Det kan innebära att du överlämnar din lista med dagens mål till en chef eller kollega och låter personen fritt påminna dig om ofärdiga uppgifter. Håll samtidigt motivationen uppe genom att tänka på hur du ska belöna en avslutad uppgift, till exempel med ett långt bubbelbad eller en glass.
Sätt igång med uppgiften, även om du inte känner dig helt förberedd eller motiverad. Ofta leder själva handlingen till att vi börjar känna motivation och intresse för det vi gör. Du kanske till exempel letar efter något du har tappat bort och inser att du hellre vill städa ordentligt för att lättare hitta dina saker framöver. Så istället för att skjuta upp något ytterligare en dag – börja med uppgiften och låt motivationen komma efterhand.
Att bryta prokrastineringsvanan handlar inte om att vara perfekt, utan om att hitta strategier som fungerar just för dig. Börja smått, var snäll mot dig själv när du faller tillbaka i gamla mönster och fira dina framsteg längs vägen. Med tiden blir det lättare att ta tag i uppgifter direkt – och både din produktivitet och ditt välmående kommer att tacka dig.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online