Traditionell Medicare består av del A och del B. Dessa delar täcker sjukhusvistelser, vissa förebyggande tjänster, vård i livets slutskede samt vård i hemmet. Det finns dock många tjänster som den ursprungliga Medicare inte täcker. Många Medicare-mottagare väljer därför att teckna extra tilläggsförsäkringar, så kallade Medigap-planer, för att få utökade förmåner. Medigap-planerna är standardiserade av den federala regeringen men säljs av privata försäkringsbolag. Observera att alla Medigap-försäkringar inte erbjuds i alla regioner.
Det finns flera olika standardiserade Medigap-försäkringar, var och en med sina egna förmåner. Vissa tjänster täcks dock inte av någon Medigap-försäkring. Dessa inkluderar privat omvårdnadssköterska, hörapparater, tandvård, synvård och glasögon samt långtidsvård på sjukhem. Du kan möjligen få tillgång till någon eller flera av dessa tjänster genom en Medicare Advantage-plan (MA), men det är inte möjligt att ha både en Medigap-försäkring och en MA-plan samtidigt.
Du är aldrig skyldig att teckna en Medigap-försäkring, men om du gör det måste anmälan ske under din öppna anmälningsperiod. Under denna period kan du inte nekas täckning. Perioden inleds den första dagen i den månad då du både är inskriven i Medicare del B och fyller 65 år. Den varar i sex månader och erbjuds inte igen, vilket innebär att villkoren kan bli sämre om du väntar. Många försäkringsbolag tar redan emot ansökningar om Medigap under de sex månader som föregår din öppna anmälningsperiod.
Medigap-planerna benämns vanligtvis med bokstäverna A till N. Alla försäkringsbolag måste erbjuda plan A om de säljer någon annan typ av Medigap-plan. Plan A är den mest grundläggande försäkringen och omfattar bland annat egenavgifter för sjukhusvård inom del A, sjukhuskostnader i upp till 365 extra dagar efter att de traditionella Medicare-förmånerna tagit slut, de tre första halvlitren blod vid transfusion, egenavgifter för förebyggande vård inom del B samt egenavgift eller kontantinsats för vård i livets slutskede inom del A.
De övriga förmånerna beror på vilken plan du väljer att teckna. De kan bland annat omfatta egenavgifter för vård på kvalificerad vårdinrättning, täckning av extra kostnader för del B, självrisken för både del A och del B samt akutvård vid resor utomlands. Endast plan F omfattar samtliga möjliga Medigap-förmåner, vilket gör den till det mest heltäckande alternativet.
Plan F erbjuds både som en ordinarie försäkring och som en variant med hög självrisk. Vid val av plan F med hög självrisk måste du själv betala 2 000 dollar för medicinsk vård innan Medigap-försäkringen träder i kraft. Plan K och L är så kallade kostnadsdelningsplaner som även de har årliga tak för dina egna kostnader. Plan K betalar 50 procent av de flesta tjänster, medan plan L står för 75 procent. År 2010 låg taket för egna kostnader på 4 620 dollar för plan K och 2 310 dollar för plan L. De årliga självriskerna och kostnadstaken gör att dessa planer erbjuds med lägre månadspremier, vilket kan vara ett attraktivt alternativ för dem som vill sänka sina löpande försäkringskostnader.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online