
Långtidsvårdsförsäkringar, ofta förkortade LTC (Long-Term Care), är försäkringar som betalar för tjänster som den försäkrade behöver under förlängda perioder – tjänster som vanliga sjukförsäkringar normalt inte täcker. Dessa försäkringar erbjuder många funktioner och förmåner som anpassas efter den försäkrades behov och ekonomiska förutsättningar. En LTC-försäkring kan köpas direkt från ett försäkringsbolag eller tecknas via arbetsgivarens gruppförsäkring.
LTC-försäkringar täcker ett brett spektrum av tjänster som hjälper den försäkrade att leva ett så självständigt och meningsfullt liv som möjligt. Bland de tjänster som ingår finns:
Försäkringen kan även ersätta kostnader för hjälpmedel, hemombyggnationer, utbildning och transporter. Utgifter för tvätt, mat och hushållsservice täcks också, förutsatt att dessa inte redan ingår i de tjänster som leverantören tillhandahåller.
Det finns flera varianter av LTC-försäkringar att välja mellan. Planerna kan antingen baseras på ersättningsprincipen (reimbursement) eller schablonersättning (indemnity). Skillnaden är att ersättningsplaner betalar de faktiska kostnaderna, medan schablonplaner betalar ut ett fast belopp oavsett vad tjänsterna faktiskt kostar.
LTC-försäkringar kan dessutom vara garanterat förnybara, vilket innebär att försäkringsbolaget måste förnya skyddet och endast får höja premien om höjningen gäller samtliga försäkringar inom samma riskklass.
LTC-försäkringar innehåller många funktioner som antingen ingår från början eller kan läggas till:
LTC-försäkringar kan klassas som kvalificerade eller icke-kvalificerade planer, vilket har betydelse både skattemässigt och för när förmånerna aktiveras.
Skillnaden avgör även när ersättningarna träder i kraft. För kvalificerade planer krävs att den försäkrade inte klarar minst två eller flera aktiviteter i det dagliga livet på egen hand – exempelvis att äta, sköta hygienen, duscha eller klä sig. Icke-kvalificerade planer kräver bara bortfall av en enda aktivitet. Vidare är förmånerna från kvalificerade planer skattepliktiga, medan utbetalningar från icke-kvalificerade försäkringar är skattefria.
LTC-försäkringar har flera viktiga undantag. Personer kan nekas försäkringsskydd på grund av sin medicinska status. De som lider av hiv/aids, Parkinsons sjukdom, Alzheimers eller cancer kan normalt inte försäkras under en LTC-plan. Även sökande som skadats genom krigshandlingar, drog- eller alkoholmissbruk, självmordsförsök eller egentillförda skador kan avslås.
Dessutom täcks inte tjänster som utförs av familjemedlemmar eller inom statliga anläggningar, och skador som uppstår vid medicinska behandlingar utanför delstaten omfattas inte heller av försäkringen.
Enligt amerikanska hälsodepartementet (U.S. Department of Health and Human Services) låg den genomsnittliga årspremien för individuella LTC-försäkringar på 2 207 dollar år 2007. Kostnaden för långtidsvård per försäkrad person uppgick 2008 till cirka 75 000 dollar, enligt National Advisory Center for Long Term Care Insurance.
Prognoserna pekar på en kraftig ökning: fram till 2030 beräknas kostnaden stiga till 300 000 dollar, och antalet personer som behöver långtidsvårdstjänster väntas överstiga 23 miljoner. Försäkringstagarna betalar sina premier under olika långa perioder – ofta 10, 15 eller 20 år – och betalningarna upphör vanligtvis när den försäkrade fyller 65 år.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online