Premierna för sjukförsäkring fortsätter att stiga i en årlig takt som är mer än dubbelt så hög som den nationella inflationen. En mängd olika faktorer driver dessa ökningar, varav många har sitt ursprung utanför branschens egna gränser eller är svåra att förutse. Samtidigt finns det ett stort antal identifierbara problem som direkt påverkar försäkringsbolagens prisbildning och vinstmarginaler. Här går vi igenom de viktigaste orsakerna.
Alla företag bär på en mängd generella driftskostnader, såsom löner och personalförmåner, skatter, hyresavgifter, ansvarsförsäkringar och arbetsskadeförsäkring, kontorsmaterial och utrustning samt teknik. Priserna för de flesta av dessa poster ökar regelbundet – varje år blir det helt enkelt dyrare att driva verksamhet. Sjukförsäkringsbolag är inte mer skyddade mot dessa kostnadsökningar än något annat företag.
Tekniska framsteg inom vården och läkemedelsindustrin skapar ett ständigt växande utbud av nya och innovativa metoder för att förbättra livskvaliteten och lösa hälsoproblem. Det expanderande antalet behandlingsalternativ leder till att fler kunder provar olika metoder. Fler försäkrade utnyttjar idag en större andel av sina försäkringsförmåner än tidigare år och tar del av funktioner som tidigare förblev obevakade eller förbisedda.
Den största enskilda utgiftsposten för ett sjukförsäkringsbolag – där huvuddelen av de intagna premiemedlen går – är kostnaden för den vård som de försäkrade kunderna erhåller. Bolagen betalar en stor del av det verkliga priset för de tjänster som medlemmarna får, men de flesta kunder ser aldrig fakturorna för sin behandling och inser därför inte hur dyra ingreppen egentligen är. När läkare och vårdinrättningar höjer sina priser måste försäkringsbolagen proportionellt höja sina egna för att behålla samma vinstmarginal.
Kostnaderna för läkares ansvarsförsäkring vid vårdmisstag är, även om de inte direkt är en utgift för sjukförsäkringsbolagen, en betydelsefull faktor bakom de stigande premierna. Den hastighet med vilken ny teknik utvecklas och införs, och nya läkemedel tas fram och distribueras, har lett till ett markant ökat antal stämningar mot vårdgivare med anledning av oönskade resultat. Egendoms- och skadeförsäkringsbranschen reagerade som förväntat och höjde premieerna för läkarnas ansvarsförsäkringar, varpå läkarna i sin tur höjde sina arvoden – vilket i förlängningen tvingade sjukförsäkringsbolagen att följa efter.
Enligt uppgifter från American Medical Association (AMA) hanteras 20 procent av alla sjukförsäkringsanspråk på felaktigt sätt. Cirka 210 miljarder dollar läggs varje år på skadereglering, eftersom tusentals anställda och administratörer – samt en hel armé av försäkringstagare och deras familjer – är involverade i att administrera, samordna och betala för medicinska tjänster. AMA har uppskattat att 778 miljoner dollar skulle kunna sparas årligen för varje procent minskning av felaktigt behandlade anspråk. De stigande premierna speglar branschens fortsatte oförmåga att minska antalet felhanterade ärenden.
Med tanke på den komplexa och snabbrörliga finansiella infrastruktur som kännetecknar sjukförsäkringsbranschen finns det en viss accepterad och förväntad nivå av medel som hamnar fel. En stor andel av detta felplacerade eller missbrukade kapital återvinns aldrig, eftersom det ofta är dyrare att utreda felets källa och rätta till problemet än att helt enkelt avskriva en mindre summa. Dessutom kan fel som är för stora för att förbli obemärkta ta lång tid att korrigera, under vilken tid medel fortsätter att sippra bort.
Bedrägeri är den största enskilda förlustkategorin för ett sjukförsäkringsbolag. Den vinst som gått förlorad genom utbetalningar till läkare och vårdinrättningar för grundlösa anspråk är ett allt mer utbrett problem – ett som verkar nästan omöjligt att stoppa eller ens effektivt avskräcka. Situationen försvåras ytterligare av det stigande antalet bedrägliga handlingar som begås av patienter själva. Att förfalska identitetsuppgifter eller lämna oriktiga uppgifter i ansökningar för att få tillgång till vård som annars inte skulle vara tillgänglig är en växande källa till oro, både ur ett ekonomiskt perspektiv och ur ett patientsäkerhetsperspektiv.
Sammantaget beror de stigande premieerna på en kombination av externa kostnadsdrivare och interna ineffektiviteter. Medan faktorer som medicinsk inflation och teknikutveckling till stor del ligger utanför bolagens kontroll, kan problem som felaktig skadereglering och bedrägeri i princip åtgärdas. För konsumenten innebär detta tyvärr att premierna sannolikt kommer att fortsätta stiga, åtminstone på kort sikt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online