Privat sjukförsäkring har flera tidiga föregångare, men dess avgörande tillväxtperiod var under 1900-talet, då den framför allt fick fäste i USA. Kvaliteten på vården inom USA:s privata försäkringsmarknad är hög, men kostnaderna är det också. Än idag rasar debatter om huruvida det amerikanska systemet eller de statligt finansierade system som finns i de flesta andra utvecklade länder är överlägsna.
Privat sjukförsäkring har sina rötter långt tillbaka i mänsklighetens historia. Den går ända tillbaka till Hammurabis lagar i Mesopotamien, där domstolar bedömde läkares ansvar utifrån det ersättningsbelopp som utgick till dem. Under medeltiden samlade skrån in avgifter för att täcka medlemmarnas sjukvårdskostnader, och sådana samhällsbaserade initiativ var normen ända fram till 1900-talet – då sjukvårdskostnaderna, tillsammans med framstegen inom medicinsk teknik, började öka dramatiskt.
Grunderna för privata, individuella sjukförsäkringsplaner lades första gången under amerikanska inbördeskriget, då kunder kunde teckna olycksfallsförsäkringar som täckte skador som uppstod under resor med ångbåt eller järnväg. Dessa planer, som kallades "sjukkassor" (sickness funds), utvecklades ur olycksfallsförsäkringarna och gav helt enkelt en liten ersättning till individer som kompensation för förlorad arbetsinkomst. Sjukförsäkring i sin nuvarande form var ofta inte nödvändig, eftersom medicinska kunskaperna och tekniken fortfarande var relativt primitiva.
I USA sammanföll framstegen inom medicinsk vetenskap med depressionens hårda tider, vilket innebar att kostnaderna ökade samtidigt som människors betalningsförmåga minskade. Uppmuntrad av framgången med ett avtal mellan lärare i Dallas-området och ett lokalt sjukhus – där behandling erbjöds i utbyte mot en fast förskottsavgift – skapade andra sjukhus en plan som fick namnet Blue Cross, medan läkarna skapade konkurrenten Blue Shield.
Efter tillkomsten av Blue Cross och Blue Shield exploderade privata försäkringar som bransch och lyckades avvärja alla försök att införa en statlig, allmän sjukförsäkring. Kongressen antog visserligen Medicare och Medicaid år 1965, vilka gav viss täckning åt åldringar respektive fattiga, men dessa program erbjöd begränsad täckning. Detta säkerställde att den statliga försäkringen skulle vara otillräcklig – och, viktigare för försäkringsbranschen, skulle ha en otillräcklig image.
Eftersom alla senare försök till allmän sjukförsäkring i USA har misslyckats – inklusive de som lanserades av presidenterna Clinton och Obama – har privata sjukförsäkringar fortsatt att dominera amerikanernas liv, antingen i form av direkt täckning eller genom förebyggande vårdorganisationer (HMO). Den stigande sjukvårdskostnaderna har dock tvingat regeringen att engagera sig allt mer. Sjukvårdsreformen som antogs i början av 2010 innebar exempelvis att diskriminering av kunder med befintliga sjukdomar förbjöds. Så länge sjukvårdskostnaderna fortsätter att stiga kommer denna trend av statligt engagemang sannolikt att bestå.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online