Att bli hjärnkirurg är en lång men mycket givande resa. Räkna med mellan 14 och 16 års utbildning och praktisk träning innan du kan arbeta helt självständigt. Här är de fem huvudsakliga stegen på vägen:
Här följer en mer detaljerad genomgång av den utbildning och träning som krävs:
De flesta medicinska högskolor kräver att sökande har en kandidatexamen inom ett naturvetenskapligt område, såsom biologi, kemi eller fysik. Vissa skolor accepterar även examina från andra områden, som matematik, teknik eller datavetenskap, men då behöver du oftast läsa extra naturvetenskapliga kurser för att uppfylla behörighetskraven.
Under dina grundstudier läser du matematik, fysik, kemi, biologi och engelska. Det är också klokt att delta i forskningsprojekt eller andra aktiviteter utanför schemat – både för att utveckla dina färdigheter och för att stärka din framtida ansökan.
MCAT är ett standardiserat prov som krävs för antagning till läkarutbildningen i USA. Provet täcker biologi, kemi, fysik, psykologi och sociologi.
Börja förbereda dig tidigt under grundstudierna. Det finns gott om bra hjälpmedel: läroböcker, webbkurser och övningsprov. Sikta på ett högt resultat – ju bättre poäng, desto större är chansen att komma in på en eftertraktad läkarutbildning.
Läkarutbildningen är ett fyraårigt program som ger dig både grundvetenskapen och de kliniska färdigheter som krävs för att utöva medicin. Under de två första åren läser du anatomi, fysiologi, biokemi, farmakologi och patologi, samtidigt som du får praktisk erfarenhet genom patientkontakter på sjukhus och i vårdmiljöer.
Under tredje och fjärde året fokuserar du på ditt intresseområde – i ditt fall neurokirurgi. Då läser du kurser i neurokirurgi, neuroanatomi och neurofysiologi och får dessutom fördjupad klinisk erfarenhet genom tjänstgöring på en neurokirurgisk avdelning.
Efter läkarutbildningen följer en specialistutbildning i neurokirurgi. Det är en postgraduell utbildning på sjukhus där du lär dig och övar under handledning av erfarna kirurger.
En neurokirurgisk residency varar normalt i sju år. Du roterar mellan olika arbetsmiljöer – operationssalen, intensivvårdsavdelningen och öppna mottagningen. Under tiden tränas du i att utföra en rad olika ingrepp, som att avlägsna hjärntumörer, behandla traumatiske hjärnskador och operera ryggen.
När specialistutbildningen är avklarad kan du avlägga den certifierande examinationen i neurokirurgi, som administreras av American Board of Neurological Surgery (ABNS). För att bli certifierad måste du klara proven samt uppfylla vissa övriga krav, bland annat en viss mängd dokumenterad klinisk erfarenhet.
Boardcertifiering är en viktig merit för hjärnkirurger, eftersom den visar att du besitter den kunskap och de färdigheter som krävs för att utöva yrket på ett säkert och effektivt sätt.
I Sverige ser vägen något annorlunda ut: först fem och ett halvt års läkarprogram, därefter allmäntjänstgöring (AT) i 18 månader och sedan specialiseringstjänstgöring (ST) i neurokirurgi som vanligen sträcker sig över sex till sju år. Principen är dock densamma – en lång, strukturerad utbildningskedja som bygger upp djup kunskap och gedigen kirurgisk erfarenhet innan man får operera självständigt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online