Även om det är mycket ovanligt har knäbytesoperationer, så kallade knäproteser, faktiskt utförts på barn i undantagsfall. Det handlar oftast om svåra traumor, till exempel efter allvarliga trafikolyckor, eller om särskilda ortopediska tillstånd som kraftigt påverkar knäledens funktion.
En knäprotesoperation hos ett barn övervägs endast när konservativa behandlingsmetoder – som sjukgymnastik, ortopediska hjälpmedel och smärtbehandling – har prövats utan framgång, och när barnet lider av betydande smärta och funktionsnedsättning i vardagen.
Beslutet att operera fattas aldrig av en enskild läkare. Istället gör ett team av specialister, däribland pediatriska ortopeder och ofta även anestesiologer och barnläkare, en noggrann individuell bedömning. De väger då riskerna mot de möjliga fördelarna med ingreppet.
Barn är dessutom i tillväxt, vilket komplicerar kirurgin ytterligare. Därför används ibland specialanpassade proteser eller växande implantat som kan anpassas efter barnets utveckling.
Forskningen kring långsiktiga resultat för knäproteser hos barn pågår fortfarande, eftersom antalet operationer är få. De studier som finns tyder dock på att ingreppet kan ge betydande smärtlindring och förbättrad rörlighet och livskvalitet.
Nackdelen är att en protes har begränsad livslängd, vilket innebär att ett barn troligen behöver en eller flera revideringsoperationer senare i livet. Detta är en av de viktigaste anledningarna till att läkare är mycket försiktiga med att rekommendera knäbyte till unga patienter.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online