Knäleden spelar en central roll i nästan all daglig aktivitet – från att gå och stå till att böja sig ner. När knäleden slutar fungera som den ska blir rörligheten begränsad och smärtan ofta ett återkommande problem. Varje år utför kirurger tusentals knäoperationer för att reparera skador och hjälpa patienterna tillbaka till en fungerande vardag.
Knäkirurgi delas grovt in i tre kategorier: artroskopi (titthålskirurgi), total knäprotes och partiell knäprotes. Inom artroskopin finns flera olika ingrepp. Det vanligaste bland yngre personer är reparation av främre korsbandet (ACL), som kan brista vid extrem belastning. Korsbandsskador är vanliga bland idrottare inom sporter som fotboll och ishockey.
År 1895 genomförde A.W. Mayo Robson världens första knäbandsreparation på en 41-årig gruvarbetare. År 1903 ersatte en kirurg i München ett främre korsband med flätat silke, och 1917 utförde Ernest W. Hey Groves den första rekonstruktionen av främre korsbandet. Under 1980-talet blev knäproteser allt vanligare samtidigt som de artroskopiska metoderna tog fart. År 1981 implanterade D.J. Dandy ett ligamentsubstitut förstärkt med kolfiber.
Det var dock inte förrän på 1950-talet som kirurger började experimentera med totala knäproteser. En kanadensisk ortoped utvecklade i slutet av 1960-talet en knäprotes i metall och plast. Några år senare introducerade en läkare i New York en ny design som idag fungerar som prototyp för moderna knäproteser.
Vid artroskopiska ingrepp förs en liten kamera in i knäleden genom ett litet snitt. Kirurgen använder en bildskärm kopplad till kameran för att lokalisera skadan och gör därefter små snitt för att föra in de verktyg som behövs för reparationen. Partiell knäprotes används för att behandla artros i skadade delar av knät. Vid svåra fall av artros kan kirurgen ibland byta ut hela knäleden.
Knäoperationer ger patienter med rörelseproblem möjlighet att återfå förmågan att gå normalt och utan smärta. De flesta knäskador läker inte utan kirurgi och tenderar att förvärras över tid. Därför är operation ofta det enda riktiga alternativet för ett varaktigt resultat.
Artroskopiska ingrepp förekommer i många varianter. De används för att reparera menisk, främre korsband (ACL), inre sidoband (MCL), ledhinna (synovium) samt felställningar i knäskålen. Genom åren har läkare dessutom introducerat många olika material och komponenter för konstgjorda leder, vilket ger bättre rörlighet och längre hållbarhet efter en knäprotesoperation.
Knäkirurgin befinner sig fortfarande i ett tidigt utvecklingsstadium. Under senare delen av 1900-talet introducerades flera innovationer som förbättrade både metoder och resultat. Under 2000-talets första år började läkare och forskare undersöka nya möjligheter för ersättning av knäband. Idag experimenterar man bland annat med genterapi och implantat baserade på cell- och vävnadsodlingar – tekniker som kan komma att förändra framtidens knäkirurgi helt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online