Värme- eller kallterapi? Så väljer du rätt behandling vid smärta och skador

Värme- och kallterapi är de två vanligaste behandlingsmetoderna som används som första hjälpen vid olika typer av skador, smärtor och besvär. Metoderna har använts i århundraden och deras effektivitet är väl dokumenterad. Det kan dock ofta vara förvirrande att avgöra om värme- eller kallterapi är rätt val för en specifik smärta eller skada.

Syftet med värmeterapi

Värmeterapi, ibland kallad fuktig värmeterapi, passar bäst för kroniska tillstånd eller långvariga värk, exempelvis muskelbesvär och stelhet. Värme verkar genom att öka blodcirkulationen i det aktuella området, vilket gör att syre och näringsämnen transporteras effektivt ut till vävnaderna samtidigt som cellavfall förs bort. Värmen får dessutom blodkärlen att vidga sig, vilket slappnar av spända muskler, minskar muskelkramp och lindrar smärta.

Det finns många former av värmeterapi, bland annat heta och fuktiga kompresser, torra eller fuktiga värmekuddar, hydroterapi samt kommersiella kemiska eller gelpåsar. En lämplig temperatur ligger runt 40–45 °C (104–113 °F), och behandlingen bör pågå i cirka fem till 30 minuter.

Försiktighetsåtgärder vid värmeterapi

• För att undvika brännskador bör värmepåsar alltid lindas in i en handduk innan de läggs mot huden.
• Kassera omedelbart värmepåsar som har hål eller punkteringar – det kemiska ämnet eller gelen kan orsaka allvarliga brännskador.

Trots att värme kan minska muskelkramp bör det inte användas vid vrickade eller överbelastade anklar. Värmeterapi bör inte heller användas vid nedsatt känsel, diabetes, infektioner, inflammation eller svullnad, slutna infektioner, metallimplantat eller hjärtproblem (förändringar i puls eller blodtryck).

Syftet med kallterapi

Kallterapi, även känd som kryoterapi, ger en kärlsammandragande effekt genom att bromsa blodcirkulationen och därigenom minska inflammation, svullnad och smärta. Intressant nog kan kallterapi också lindra muskelkramp på liknande sätt som värmeterapi. Den smärtlindrande effekten beror på att kyla hämmar nervcellernas aktivitet. Enligt sjukhusstudier minskar kallterapi i de flesta fall smärtan vid akuta skador.

Kallterapi finns i flera olika former, exempelvis kommersiella kylpåsar, isbitar, kylda handdukar eller kompresser samt hydroterapi. Behandlingen bör generellt pågå i högst 15 minuter. Kallterapi tenderar dessutom att ge lindring under en längre tid än värmeterapi.

Försiktighetsåtgärder vid kallterapi

• Använd aldrig is eller kyla direkt mot huden – lägg alltid något skyddande, som en handduk, emellan för att undvika hud- och nervskador.
• Kassera omedelbart kylpåsar som har hål eller punkteringar, eftersom innehållet kan skada huden.

Kallterapi bör inte användas vid frostskador eller pernio (köldskador), nedsatt eller förhöjd känsel, högt blodtryck eller cirkulationsproblem.

Viktigt att tänka på

Om någon av terapierna används på fel sätt riskerar du att förvärra skadan istället för att få lindring. Kontakta därför alltid en vårdpersonal för en individuell bedömning av vilken behandling som passar just din skada eller ditt besvär bäst.