1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Kelateringsterapi: så fungerar behandlingen, risker och kontroverser

Kelateringsterapi är en omstridd behandlingsmetod där aminosyran EDTA används för att färdas genom blodet och binda till sig oönskade mineraler, metaller och andra giftiga ämnen i kroppen. Dessa ämnen anses ligga bakom många hälsoproblem. Kelatering kan även användas för att avlägsna plack som täcker artärernas väggar.

Behandlingen

Att kelatera betyder bokstavligen att gripa tag i något. Kelateringsterapi använder etylendiamintetraättiksyra, eller EDTA, för att binda till sig mineraler, metaller och andra giftiga ämnen i kroppen, såsom bly, järn, magnesium, zink, kalcium, plutonium och mangan. Ett överskott av vissa mineraler och metaller i blodet kan orsaka tillstånd som åderförkalkning (ateroskleros), kvicksilverförgiftning, cancer, inlärningssvårigheter och möjligen autism.

Kelateringsbehandlingen ska alltid utföras av en legitimerad läkare. Du sitter i en bekväm stol och får en intravenös nål (dropp) i armen eller handen. Vätskan innehåller EDTA, som strömmar genom kroppen och binder till sig alla oönskade ämnen. EDTA tillsammans med de ämnen det bundit sig till utsöndras sedan via urinen under de nästföljande en till två dagarna. Vanligtvis genomgår man 20 till 50 kelateringsbehandlingar, och varje behandling tar ungefär två till tre timmar. Det gör inte ont, förutom ett litet stick när droppet sätts.

Vitamintillskott

EDTA binder sig inte bara till giftiga ämnen i kroppen utan även till nyttiga vitaminer och mineraler. Du behöver därför ta extra vitaminer och mineraler, ordinerade av din läkare, för att ersätta de som gått förlorade under behandlingen.

Risker

Riskerna med kelateringsterapi inkluderar njursvikt om behandlingen utförs felaktigt, överdriven avlägsnande av kalcium vilket kan leda till kramper eller framtida benskörhet, svullna och inflammerade vener, lågt blodsocker eller insulinchock samt hjärtsvikt. Förespråkare för kelateringsterapi menar att alla dessa risker är mycket små eller helt obefintliga om behandlingen utförs korrekt.

För- och nackdelar

Det råder helt klart delade meningar om säkerheten vid kelateringsbehandling, vilket framgår tydligt av följande två citat.

Enligt Holistic Health online: "Kelateringsterapi, när den administreras av en erfaren terapeut i rätt doser, är mycket säker... American College for the Advancement in Medicine uppskattar att över 500 000 patienter har genomgått kelateringsterapi på ett säkert sätt i hela landet... Inga dödsfall har rapporterats."

Enligt American Heart Association (på frågan om kelateringsterapi kan vara farlig): "EDTA är inte helt säkert som läkemedel. Det finns en verklig fara för njursvikt. EDTA kan också orsaka benmärgsdepression, chock, lågt blodtryck, krampanfall, hjärtarytmier, allergiliknande reaktioner och andningsstillestånd. Faktum är att ett antal dödsfall i USA har kopplats till kelateringsterapi. Dessutom står vissa personer på dialys på grund av njursvikt orsakad, åtminstone delvis, av kelateringsterapi."

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online