Den mänskliga kroppen innehåller tio gånger fler bakterieceller än mänskliga celler. De flesta är harmlösa eller hålls under kontroll, men omkring en tredjedel är nyttiga – de så kallade "vänliga bakterierna". Begreppet probiotika syftar på levande mikroorganismer som naturligt förekommer i tarmen och som återinförs i kroppen, oftast via munnen, för att öka andelen vänliga bakterier. Vissa produkter, särskilt yoghurt, marknadsförs som gynnsamma för matsmältningen just tack vare sitt innehåll av probiotika.
Eftersom forskningen kring probiotika fortfarande är ung har kosttillskottsbranschens marknadsföringspåståenden långt hunnit före den takt med vilken produkterna faktiskt testas. För konsumenter kan informationen kännas förvirrande. En expert hävdar exempelvis att magsyran dödar 99,9 procent av laktobaciller och bifidobakterier – de probiotiska bakterier som finns i yoghurt. En annan menar att just dessa bakterier hör till de få som överlever passagen genom magen. En studie från University of California, San Francisco (UCSF) visar dessutom att probiotika inte ens behöver vara levande för att ha effekt, eftersom de kan ha en immunstimulerande funktion – på liknande sätt som döda virus används i vaccin.
Ett annat exempel: En expert anser att probiotika behöver ett skyddande hölje innan de sväljs. En annan hävdar att ett sådant hölje skulle kunna döda bakterierna, medan en tredje menar att inget hölje behövs alls. "Jag vet inte hur jag ska råda konsumenterna att reda ut detta", sade Mary Ellen Sanders, verkställande direktör för International Scientific Association for Probiotics and Prebiotics, enligt Los Angeles Times.
National Center for Complementary and Alternative Medicine (NCCAM) sponsrade ett symposium i november 2005. Slutsatserna var blandade. Det starkaste stödet för probiotikas effektivitet gällde behandling av diarré, särskilt när den orsakas av rotavirus – den vanligaste orsaken till diarré hos spädbarn.
Symposiet fann även att probiotika kan förebygga och behandla urinvägsinfektioner. De verkar dessutom kunna minska risken för återfall vid blåscancer och utgöra en effektiv behandling vid irritabel tarm (IBS), ett av de vanligaste användningsområdena för probiotika. Forskning tyder på att probiotika kan förkorta tarminfektioner orsakade av bakterien Clostridium difficile samt förebygga och behandla pouchit (ett tillstånd som kan uppstå efter kirurgi där tjocktarmen avlägsnats) och atopiskt eksem hos barn.
Panelen konstaterade dock att trots uppmuntrande resultat inom vissa områden var nyttoeffekten av probiotika oftast låg. Man noterade också att en stor del av den upplevda framgången kunde förklaras av en stark placeboeffekt.
Flera kunskapsluckor pekades ut som mål för fortsatt forskning, till exempel den molekylära process genom vilken probiotika verkar. Panelen identifierade även ett behov av större och bättre kontrollerade studier. Vidare måste lämpliga doser fastställas – doser som överlever magsyran utan att vara toxiska. Även doseringsscheman behöver utarbetas, till exempel med hänsyn till samspel med föda och fördelen av att inta probiotika på fastande mage för att undvika magsyran.
IBS har många orsaker, men ett gemensamt mönster är att maten inte smälts fullständigt, vilket ger gasbildande bakterier i tarmen mer näring att leva på. Att tillföra vänliga bakterier kan hjälpa till att tränga undan de skadliga, men en mer effektiv lösning kan vara att se till att maten smälts ordentligt. Det innebär bland annat att utesluta livsmedel man är allergisk eller överkänlig mot, samt att kombinera livsmedel som smälts vid liknande pH-nivåer. Kött och fiberrika grönsaker bör exempelvis inte ätas tillsammans med stärkelserika grönsaker och spannmål, och frukt bör ätas helt separat. Vatten bör framför allt drickas mellan måltiderna för att inte späda ut magsyran. Ibland utgör otillräckligt testade produkter en bristfällig ersättning för sunda vanor.
Probiotika är ingen mirakelkur, men forskningen pekar på vissa områden – framför allt diarré och IBS – där tillskotten kan ha verklig nytta. Samtidigt bör konsumenter möta marknadsföringspåståenden med sund skepsis. Goda matvanor, ordentlig digestion och en varierad kost ligger ofta till grund för en frisk tarmflora i högre grad än något tillskott på burk.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online