Fetter i kosten har länge varit ett omdiskuterat och komplicerat ämne. Mättat fett, som finns i animaliska fetter, kokosolja och torskleverolja, började betraktas som skadligt för hälsan under 1950-talet. På 1970-talet rekommenderade både American Medical Association (AMA) och American Heart Association (AHA) att intaget av mättat fett skulle hållas så lågt som möjligt. Samtidigt förespråkar bland andra Weston A. Price Foundation ett rikligt intag av mättat fett för optimal hälsa – även när det gäller binjurarnas välbefinnande.
År 1953 upptäckte fysiologen Ancel Keys att det i sex länder fanns ett samband mellan konsumtionen av mättat fett och hjärtsjukdom. Detta blev startpunkten för föreställningen om ett samband mellan fett och sjukdom. Vid tidpunkten fanns dock data från hela 22 länder, men Keys valde att endast använda sex av dem. När samtliga 22 länder togs med i analysen kunde inget samband mellan hjärtsjukdom och fettintag konstateras.
Sedan dess har forskningen både bekräftat och motsagt idén att fettintag skulle vara skadligt för hälsan. Enligt en artikel i Men's Health har många av de studier som försökt koppla mättade fetter till sämre hälsa varit behäftade med metodologiska brister. Minst en hälsorörelse, Weston A. Price Foundation, uppmuntrar aktivt sina anhängare att äta mättat fett.
De tre vanligaste mättade fettsyrorna i vår kost är stearinsyra, palmitinsyra och laurinsyra. Forskare är eniga om att stearinsyra är ofarlig eller till och med hälsofrämjande, enligt artikeln i Men's Health. Doktor Mary Enig har påpekat att vi behöver dessa tre fettsyror för många viktiga kroppsfunktioner, däribland ett fungerande immunförsvar, hormonproduktion och energiförsörjning.
Mättade fetter kännetecknas, enligt Enig och Sally Fallon, av att de är mycket stabila, inte härsknar lätt och oftast är fasta i rumstemperatur. Kroppen kan själv bilda dem ur kolhydrater, eller så får vi i oss dem via animaliska livsmedel eller tropiska oljor som kokosolja och palmolja. Stearinsyra, en av de mättade fettsyrorna, omvandlas i kroppen till oljesyra – samma enkelomättade fett som finns i olivolja.
Binjurarna är två små körtlar som sitter ovanpå njurarna och samverkar i en komplex balans för att producera könshormoner och steroidhormoner. Körtlarna består av två delar: barken (kortex), där steroidhormonerna bildas, och märgen (medulla), där "kamp eller flykt"-hormonerna adrenalin och noradrenalin produceras. Binjureutmattning är en teori som utgår från att kroppen, när den hålls i ett konstant stressat tillstånd – genom för mycket socker, processad mat och raffinerat mjöl, stora mängder kaffe samt emotionell och mental press – kan få binjurarna att bli överbelastade.
Mättat fett innehåller mycket kolesterol, vilket är utgångsmaterialet för de steroid- och könshormoner som produceras i binjurarna. Det mesta kolesterolet tillverkas av kroppen själv, men resten får vi i oss via kosten, främst genom mättade fetter. Enligt Boost-immune-health.com behöver vi mättade fetter just för det kolesterol de bidrar med, eftersom detta håller binjurarna friska. Att äta mättat fett kan därmed stödja binjurefunktionen. Enligt John G. Connor, legitimerad akupunktör, kan berikning av kosten med mättade fetter hjälpa till att vända en binjureutmattning.
Det bör nämnas att begreppet binjureutmattning inte erkänns som en medicinsk diagnos inom den konventionella sjukvården. Även om många upplever trötthet och utmattning vid långvarig stress rekommenderas alltid en professionell medicinsk bedömning innan större kostförändringar görs.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online