1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Djupandningsövningar: historia, fördelar och hur du kommer igång

Att lära sig göra djupandningsövningar är en viktig del av att hantera stress och många typer av kroniska sjukdomar. Om du iakttar hur ett spädbarn andas ser du att det naturligt andas på rätt sätt – djupt och lugnt. I takt med att vi åldras och måste hantera vardagens stress tenderar dock vår andning att bli snabbare och grundare. Att återlära sig andas djupt kan göra stor skillnad för både din fysiska och mentala hälsa.

Historien bakom djupandning

Det kan verka som om djupandningsövningar och deras hälsofördelar är en relativt ny idé. Men djupandningsövningar, som inom yogan kallas "pranayama", har undervisats i årtusenden. Yogans praktik kan spåras tillbaka hela 5 000 år i tiden till Indien. Ursprungligen var yoga och dess principer reserverade för den religiösa eliten, men så småningom blev yogan tillgänglig för alla och spreds även till västvärlden.

Forskare började studera effekterna av djup andning och meditation genom att undersöka yogier under deras praktik. I takt med att forskningen fortsatte blev fördelarna med djup andning alltmer accepterade. Idag tror många vårdprofessionella – som psykologer, sjuksköterskor, sjukgymnaster och läkare – inte bara på dess fördelar, utan rekommenderar också tekniken aktivt till sina patienter.

Effekter på kropp och sinne

Djupandning kan läras ut oavsett om du praktiserar yoga eller inte, men alla former av yoga inkluderar tekniken. Dessutom börjar många populära meditationstekniker med att lära ut att andas djupt och medvetet. Många yogier och meditationslärare anser att att rikta uppmärksamheten mot andetaget är nyckeln till kopplingen mellan kropp och sinne.

Tanken är att när du lägger all din uppmärksamhet på andningen, förbinder du sinnet med hur kroppen mår och reagerar på inre och yttre händelser. Denna teori bekräftades i tidiga studier av mediterande yogier. Forskare kunde konstatera att yogierna medvetet kunde sänka sitt blodtryck, puls, andningsfrekvens och nervsystemets aktivitet – samt till och med styra blodflödet till olika delar av kroppen.

Fördelar med djupandningsövningar

Fördelarna med att regelbundet praktisera djupandning är många:

  • Lugnar sinnet och nervsystemet – djup andning hjälper kroppen att gå från stressläge till vila.
  • Stärker lungorna – andningsmusculaturen tränas och blir effektivare på att ta upp och leverera syre till hela kroppen.
  • Hjälper vid astma och andra luftvägssjukdomar – starkare lungor gör andningen lättare.
  • Nyttig vid Parkinsons sjukdom – ett tillstånd som ofta minskar lungkapaciteten.
  • Fungerar som meditation – att enbart fokusera på andetaget är en effektiv metod för stresshantering, vilket är viktigt vid de flesta kroniska sjukdomar.
  • Minskar sömnlöshet – djupandning på kvällen kan hjälpa dig att somna lättare.

Så praktiserar du djupandning

Det enklaste sättet att träna djup andning är att ligga ner. Att stå är näst enklast, medan sittande position är svårast. Det beror på att korrekt djupandning kräver att buken rör sig, och när du sitter vilar för mycket vikt på magen. Dessutom tenderar många att böja ihop ryggen när de sitter. När du väl behärskar tekniken liggande kan du gradvis införliva den i dina dagliga aktiviteter.

Så här gör du:

  1. Ligg på rygg i en bekväm position.
  2. Andas in djupt och låt först buken höja sig, därefter bröstet.
  3. Andas ut långsamt och djupt och låt buken slappna av.
  4. Kontrollera rörelsen genom att lägga en liten kudde på magen – den ska stiga och falla med varje andetag.

Sikta på att praktisera djupandning i minst 15 minuter varje dag för bästa resultat.

Att tänka på

Att andas djupt och korrekt kan kännas bakvänt i början. Ofta drar vi åt magmusklerna när vi andas in, vilket tyvärr spänner musklerna och hindrar andningen. Rätt teknik är motsatsen: när du andas in ska magen expandera utåt. Det gör att mellangärdet sjunker, vilket i sin tur låter lungorna expandera helt och fyllas med luft.

När du andas ut ska magen slappna av eller dras inåt. Det trycker upp mellangärdet, som komprimerar lungorna och pressar ut luften. Tekniken kan kännas obekväm i början, eftersom många av oss vant oss vid ytlig bröstandning som inte låter mellangärdet röra sig fritt. Med lite tålamod och regelbunden träning blir dock djupandningen snart en naturlig del av din vardag.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online