Värmeterapi, även kallad termoterapi, användes ursprungligen främst vid idrottsskador men har idag fått ett betydligt bredare användningsområde. Från muskelsträckningar till cancerbehandling erbjuder värmebehandling många fördelar. Läkare tillämpar numera värmeterapi genom olika metoder, bland annat kroppsinpackningar. Behandlingen kan förbättra patienters tillstånd genom att stimulera funktionen i vissa kroppsdelar och lindra smärta.
Värmeterapi har använts i tusentals år. I antikens Grekland, omkring 500 f.Kr., använde Parmenides värme för att framkalla feber i ett försök att bota sjukdom. Även romarna utnyttjade varma bad som botemedel. Den första vetenskapliga studien av värmeterapi genomfördes 1866 av den tyske läkaren M. Busch, som använde värme för att behandla ett sarkom i halsen. Forskningen tog verkligt fart under 1960-talet med studier av cancerceller hos gnagare, där slutsatsen blev att cancerceller är särskilt känsliga för värme. Sedan dess har värmeterapi visat sig effektiv mot en rad olika tillstånd.
Värme appliceras ofta i våt form direkt på det drabbade området av kroppen. När hudens temperatur höjs konstgjört värms även vävnaderna under huden, vilket i sin tur höjer temperaturen i muskulaturen. Detta ger ett förbättrat blodflöde genom hela det drabbade området. Det ökade blodflödet tillför ett överskott av näringsämnen, proteiner och syre, vilket snabbar upp läkningsprocessen. Andra metoder för att värma lokala och regionala delar av kroppen inkluderar högfrekventa vågor, sterila interna sonder, radiofrekvens, perfusion och termiska kamrar.
Värmeterapi används regelbundet vid flera olika tillstånd. Den är vanligast vid idrottsskador som muskelsträckningar, men cancerpatienter kan också ha stor nytta av metoden. Eftersom cancerceller är känsliga för värme kan värmeterapi göra kemoterapi mer effektiv. Behandlingen har dessutom använts mot förstoppning och artrit.
Tre huvudmetoder dominerar inom värmeterapin: lokal, regional och helkroppsbehandling. Vid lokal värmeterapi appliceras värme på ett avgränsat, drabbat område. Kroppsinpackningar är effektiva vid muskelbesvär, men andra verktyg som högfrekventa vågor används också. Regional terapi innebär att ett större område runt det drabbade stället värms upp för att öka blodflödet. Helkroppsbehandling används främst vid cancer som har spridit sig, där hela kroppen värms upp med termiska kamrar eller stora, varma filtar.
Helkroppsvärmeterapi kan i vissa fall orsaka inre blödningar om den inte utförs av en utbildad professionell. Temperaturen bör alltid hållas under 45 grader Celsius (113 grader Fahrenheit). Utan tillsyn finns även risk för blåsor eller brännskador. Personer med diabetes, tuberkulos, hjärtsjukdom eller anemi bör vara försiktiga med värmeterapi, liksom gravida kvinnor. Rådfråga alltid läkare innan du påbörjar någon form av värmebehandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online