Västra Ghats, även kända som Sahyadribergen, är en bergsregion som sträcker sig nästan 1 600 kilometer längs Indiens västra kust. Enligt Conservation International räknas området som ett av världens tio viktigaste hotspots för biologisk mångfald och hyser över 5 000 olika växtarter. Växter utgör en hörnsten i den traditionella indiska medicinen, ayurveda, och många av regionens arter undersöks idag för potentiell användning världen över.
Bael (Aegle marmelos) är ett medelstort, fruktbärande träd som är hemmahörande i de torra skogarna i Västra Ghats. Det kan bli nästan 18 meter högt, har en slank och graciös växtform, taggiga grenar och vackert doftande blommor. Trädet bär slät skalad frukt som ytligt sett liknar päron, men som har ett extremt hårt ytterskal.
Inom ayurvedan betraktas bael som ett kraftfullt botemedel mot en rad olika fysiska besvär – från bihåleinflammation och torra ögon till dysenteri och tarmparasiter. Dess mest populära användningsområde är dock behandling av kronisk förstoppning och tarmblockering.
Ibland kallad vattenhyssop är brahmi (Bacopa monnieri) en krypande, flerårig ört som ofta påträffas i våtmarker och sumpiga områden i Västra Ghats. Växten känns igen på sina små, köttiga blad och sina ynkliga vita blommor, som visar sig i riklig mängd under våren.
Alla delar av brahmiväxten anses medicinskt värdefulla och har ett brett spektrum av användningsområden. Den används vanligast som ett mentalt styrkande medel och sägs ha ångestdämpande och kognitivt förbättrande egenskaper, liksom lugnande verkan och positiva effekter på minnet.
Finns över hela Indien är jyotishmati (Celastrus paniculatus) en stor, klättrande buske som är vanlig på de lägre höjderna i Västra Ghats. Växten har ett frodigt lövverk med ovala blad och små, grönlaktiga blommor.
Även om alla ovanjordiska delar av växten bedöms vara medicinskt värdefulla är det fröna som är mest eftertraktade. Oljan som pressas ur fröna har krampdämpande egenskaper och verkar som ett febernedsättande tonikum som är användbart vid behandling av gikt och reumatism. Trots att det är ett välkänt botemedel i Indien är jyotishmati extremt beskt och osmakligt, vilket gör att det ofta kombineras med söta örter och socker vid beredningen.
Kutaj (Holarrhena pubescens) är ett litet träd som är hemmahörande i Indiens tropiska områden. Det är ett lövfällande träd med grov, rödbrun bark och ovala, svagt tandade blad som blir omkring 10 centimeter långa. Kutajträd som växer i Västra Ghats tenderar att producera en stor mängd frön, även om deras totala tillväxt är ganska långsam – mindre än 10 centimeter per år.
Alla delar av växten har medicinsk användning, men det är framför allt barken och rötterna som utnyttjas inom ayurvedan. Kutaj används oftast för att behandla diarré och dysenteri, däribland amebisk dysenteri.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online