Hampa klassificeras som en bastfiberväxt och delar många egenskaper med lin, jute, ramie och kenaf. Växten härstammar från Cannabis sativa och termen hampa syftar på den industriella användningen av växtens stjälk och frön. Tack vare sina unika fysiska egenskaper passar hampa utmärkt för användning inom medicin, kläder och accessoarer samt livsmedelsproduktion.
Hampfröet fungerar som en värdefull livsmedelskälla från hampaväxten. Hela fröet innehåller cirka 25 procent protein, 30 procent kolhydrater och 15 procent olösliga fibrer. Det är dessutom rikt på karoten, fosfor, kalium, magnesium, svavel, kalcium, järn och zink, samt vitaminerna E, C, B1, B2, B3 och B6.
Hampfrön innehåller också essentiella fettsyror som kroppen inte kan producera själv. Livsmedelstillverkare använder fröna i produkter som mellanmålsbarer, kakor och veganska biffar. Utöver detta används hampfrön inom alternativ medicin, bland annat för att behandla olika hudåkommor.
De primära bastfibrerna, även kallade långa fibrer, sträcker sig längs hela hampaväxtens höjd och utgör cirka 70 procent av det totala fiberinnehållet. Dessa fibrer kännetecknas av ett högt cellulosa- och lågt lignininnehåll.
Hampa kan bli upp till 4,5 meter hög, och de primära fibrerna skördas i långa, sammanhängande trådar. Detta gör dem extremt starka och hållbara. Fibrerna har dessutom utmärkta isolerande egenskaper, vilket gör hampa idealiskt som material för kläder. Därför återfinns primära hampfibrer i allt från snören och textilier till papper och olika hushållsvaror.
De sekundära bastfibrerna, eller korta fibrer, utgör de återstående 30 procenten av bastfibrerna. De är kortare och har en högre koncentration av lignin än primärfibrerna, vilket gör dem mindre värdefulla. Andelen sekundära fibrer ökar när hampaskörden planteras tätt, eftersom detta ger en tjockare och kortare växt med större koncentration av just dessa fibrer. Extraktionen av sekundära fibrer är dock arbetsintensiv, vilket begränsar deras kommersiella användning.
Hampaväxtens inre stam består av kort, vedartat och fibröst material som kallas kärnved, eller "hurd". Traditionellt har detta material betraktats som avfall, eftersom det är en biprodukt vid extraktionen av bastfibrer. Idag vet man dock att kärnveden är värdefull som biobränsle och kan även användas som livsmedelstillsats.
Kina är idag världens största producent av hampa och därav härledda produkter, medan andra länder odlar hampa i betydligt mindre skala. Miljöaktivister hyllar ofta hampa som ett hållbart alternativ till bomull – en gröda som länge kritiserats för att vara miljöskadlig på grund av sitt stora beroende av bekämpningsmedel och enorma mängder gödningsmedel.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online