Malörtens mångsidiga användningsområden – från absint till naturmedicin

Många växter har användningsområden både som livsmedel och som läkeväxter. Malört (Artemisia absinthium) är en klassisk ört med lång tradition – den används i drycker, som te och i salvor, beroende på hur den tillreds och tas.

Absint – den beryktade likören

Malört är mest känd som huvudingrediens i den starka likören absint. Drycken innehåller ämnet tujon, som i stora mängder kan vara beroendeframkallande och i extrema fall utlösa hallucinationer och kramper. Historiskt har absint ansetts kunna skada nervsystemet vid långvarigt och överdrivet bruk. Idag regleras dock tujonhalten inom EU, vilket gör moderna varianter betydligt säkrare än de historiska.

Medicinsk användning via intag

Malört kan bryggas till ett bittert te som traditionellt har använts mot en rad olika besvär:

• Maskdrivande: Teet har främst använts för att driva ut tarmmaskar, exempelvis spolmaskar.
• Magbesvär: Malört anses stimulera aptiten och lindra matsmältningsproblem som uppblåsthet och gaser.
• Gallblåsa och lever: Örten har traditionellt använts för att främja galleflödet och lindra besvär med levern.
• Lugnande effekt: Malört används som ett milt lugnande medel som stillar nerverna och kan minska huvudvärk.

Extern medicinsk användning

Malört har rykte om sig att verka muskelavslappnande och används därför ofta som salva eller liniment. Salvan kan appliceras direkt på ömma leder, mindre sår och insektsbett för att lindra smärta och klåda. Det sägs att malört dessutom ökar blodcirkulationen i de områden där den gnids in.

Tänk på detta

Eftersom malört innehåller tujon rekommenderas inte höga doser eller långvarig användning. Gravida och ammande samt personer med epilepsi bör undvika örten helt. Rådfråga alltid läkare innan du använder malört medicinskt, särskilt om du samtidigt tar andra läkemedel.