1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Antibakteriell aktivitet hos Ficus benghalensis – vad forskningen visar

Ficus benghalensis, även känd som bengalisk fikus eller indiskt fikonträd, är ett träd som ursprungligen kommer från Bangladesh, Indien och Sri Lanka. Trädet har länge använts inom österländska medicinska traditioner som ayurveda, siddha, unani och homeopati för att behandla bakteriella infektioner, exempelvis diarré och leukorré (underlivsinfektion), liksom flera andra åkommor.

Blad- och rotberedningar

Enligt International Journal of Pharma and Bio Sciences bör bladknoppar från Ficus benghalensis blandas med socker och honung för att lindra diarré. Ett avkok – alltså en metod där verksamma ämnen extraheras genom kokning – av bladknoppar och luftrötter, blandat med honung, används mot magbesvär, kräkningar och törst. Luftrötterna används även på egen hand mot kräkningar, leukorré, magsår, spetälska, allergiska hudtillstånd och bölder.

Bark- och fröberedningar

Barken anses verksam vid en rad olika tillstånd, däribland blodhosta (blodig upphostning vid lunginfektioner), blödningar, diarré, dysenteri, diabetes, magsår, hudsjukdomar, gonorré, leukorré och högt blodtryck. Även detta anges i International Journal of Pharma and Bio Sciences.

Latexen, den mjölkaktiga saften från barken, appliceras utvändigt på hudinfektioner och blåmärken. Extrakt från fröna används bland annat mot magsår, spruckna eller inflammerade fotsulor samt vid reumatiska besvär.

Staphylococcus, Pseudomonas och Klebsiella

Vid School of Biosciences and Technology på VIT-universitetet i Indien utvärderades den antimikrobiella aktiviteten hos Ficus benghalensis i laboratorieförsök (in vitro) mot tre sjukdomsalstrande bakterier: Staphylococcus aureus, Pseudomonas aeruginosa och Klebsiella pneumoniae.

Dessa bakterier kan orsaka infektionssjukdomar som lunginflammation och matförgiftning hos både människor och djur. Resultaten visade att antalet bakterier minskade signifikant när de kom i kontakt med barkextrakt från F. benghalensis, vilket bekräftar växtens antibakteriella egenskaper.

Tanniner och saponiner

Forskarna fann också att de höga halterna av tanniner och saponiner i barken sannolikt ligger bakom träets antibakteriella effekt.

Tanniner är kemiska föreningar med en sammandragande, sträv smak, medan saponiner bildar tvålliknande skum när de kommer i kontakt med vattenlösningar. Båda ämnesgrupperna är vanliga i växtriket och uppvisar även antiinflammatoriska egenskaper.

Andra arter inom släktet Ficus

Enligt Institutionen för biovetenskap vid Saurashtra-universitetet ingår släktet Ficus i familjen Moraceae, mullbärsväxterna. Precis som F. benghalensis uppvisar även arterna F. religiosa, F. tisela och F. racemosa, som i stor omfattning odlas i Indien, antibakteriella egenskaper.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online