Vallörten (Symphytum officinale) har använts inom örtmedicinen i århundraden tack vare sina läkande egenskaper. Både blad, blommor och rot innehåller verksamma ämnen, men roten är särskilt värdefull. Den innehåller allantoin – ett naturligt ämne som främjar läkning av sår, benbrott och ärrvävnad. När ett vallörtpreparat appliceras på huden tränger det dessutom snabbt ner till underliggande vävnader, där det minskar inflammation och påskyndar läkningsprocessen.
En tinktur är ett koncentrerat utdrag av de läkande alkaloiderna och de flyktiga oljorna i roten – ungefär samma princip som vid framställning av vaniljextrakt. Det är viktigt att använda alkohol, eftersom de verksamma ämnena i vallörteroten inte löser sig i vatten. Med lite tålamod kan du enkelt brygga din egen tinktur hemma.
Krossa roten. Mal tillräckligt mycket vallörterot för att få cirka 1,2 dl (en halv kopp) malen rot.
Fyll burken. Lägg den malda vallörteroten i den stora glasburken.
Tillsätt vodka. Häll i vodkan tills roten täcks med ungefär en halv centimeter vätska ovanför. Tillsätt mer vid behov och skruva sedan på locket ordentligt.
Låt dra. Ställ burken svalt och mörkt i minst två veckor. Skaka burken försiktigt då och då för att hjälpa extraktionen på traven.
Sila och förvara. Sila vätskan genom silen ner i den lilla mörkglasburken och förslut locket tätt. Märk burken med innehåll och datum.
Förvara tinkturen mörkt och svalt – då håller den i flera år. Använd den utvärtes genom att gnida in en liten mängd på huden vid exempelvis stukningar, muskelvärk eller lättare sår.
Kom ihåg att vallört endast bör användas utvärtes. Roten innehåller pyrrolizidinalkaloider som kan vara skadliga vid förtäring, och tinkturen ska därför aldrig drickas eller appliceras på öppna, djupa sår. Rådfråga gärna läkare eller legitimerad örtterapeut innan användning, särskilt om du är gravid, ammar eller tar regelbunden medicin.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online