Det finns mycket sparsam information om behandling av cerebral pares med örter och homeopatiska preparat. De flesta behandlingar av denna ännu obotbara sjukdom kretsar kring fysioterapi och ett långt arbete med intensiv beteendeträning. Även bevisen är få finns det vissa österländska påståenden om ayurvediska och homeopatiska behandlingar som skulle kunna bidra till bättre hälsa hos personer med cerebral pares.
Cerebral pares (CP) är ett samlingsnamn för en grupp icke smittsamma, motoriska och icke-progressiva tillstånd som kan orsaka fysisk funktionsnedsättning under uppväxten. Tillståndet uppstår i kopplingarna mellan hjärnbarken och andra delar av hjärnan och inträffar ofta under graviditeten eller i samband med förlossning. Störningarna kan leda till nedsatt perception, kognition, känsel och beteende, ofta som en följd av epilepsi och sekundära rörelseorganproblem. Det finns ingen känd bot, och medicinsk behandling syftar till att behandla och förebygga de komplikationer som följer med CP.
Det finns påståenden om att vissa behandlingsformer som utvecklats i Indien skulle kunna lindra många av komplikationerna vid CP. En bengalisk farmakolog bosatt i USA berättar om ett fall där hans sjuåriga dotter visade en anmärkningsvärd förbättring efter att ha fått en kombination av örter från en man vid namn Pancham Kumar Das i Jharkhand. Farmakologen hade tidigare prövat alla traditionella terapier utan resultat. Das har avslöjat att tre av örterna är tulsi (helig basilika), vitlök och ringblomma, men han har behållit de tre övriga himalayanska örterna som en "affärshemlighet". Blandningen ges som orala droppar, och han hävdar att 80 procent av 200 patienter förbättrats med 60–80 procent. Det finns dock inga vetenskapliga studier som stödjer något av detta.
Likaledes saknas det data som styrker påståendena från Dr. A. A. Mundewadi, chefsayurvedisk läkare vid en klinik i Thane i Maharashtra, Indien. Han rekommenderar en grupp örtmediciner som kallas Medhya, vilka enligt honom ska kunna behandla och möjligen återställa skadade hjärnceller. Bland dessa finns Brahmi (Bacopa monnieri), Mandukparni (Centella asiatica) och Shankhpushpi (Convolvulus pluricaulis), samt flera andra indiska örter. Han nämner även Majja dhatu (vävnad) och nervledningsmediciner som Guduchi och Kaishor-Guggulu. Dessutom rekommenderar han massage med oljor som Maha-Narayan-olja och medicinska lavemang, så kallad Basti.
En annan mer gåtfull form av örtbehandling är Gunvant-Therapy (G-Therapy), framtagen av Dr. Gunvant Oswal i Pune, Indien. Dr. Oswal har behandlat över 10 000 patienter med diagnoser som sträcker sig från cerebral pares till Downs syndrom. Han uppger sig ha sett positiva förbättringar i nerver, signalsubstanser och synapser hos sina patienter, och bedriver fortsatta kliniska studier för att fastställa exakt hur behandlingen verkar. På sin webbplats avslöjar han inte vad örtbehandlingen innehåller.
De tre metoder som beskrivits ovan saknar i stort sett vetenskapligt stöd. Mycket få studier har gjorts gällande andra alternativa behandlingar, exempelvis zinksulfat och det homeopatiska preparatet Calc Phos. Eftersom forskningen om ört- och homeopatiska medel är så begränsad är det starkt rekommenderat att alltid konsultera en läkare och att möta vilda påståenden om bot mot cerebral pares med stor skepsis. Idag finns varken någon känd bot eller någon vetenskapligt beprövad örtterapi.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online