Crotonolja utvinns från fröna av Croton tiglium, ett litet träd som ursprungligen kommer från Indien och Malackaarkipelagen. Oljan är ett kraftfullt avföringsdrivande och starkt irriterande ämne som kan orsaka kraftig diarré och hudskador. Förr i tiden använde läkare crotonolja för att behandla tarmproblem och andra sjukdomar. Eftersom oljan är giftig är den idag ovanlig inom medicinen, med undantag för dess roll som aktiv ingrediens i vissa kemiska peelings för huden.
Crotonolja, även kallad oleum tiglii, är en segflytande, transparent vätska som vanligtvis är gul till ljusbrun i färgen. Den har en skarp, obehaglig smak och en svag men tydlig lukt.
De forntida kineserna var de första som använde crotonolja som medicin. I slutet av 1500-talet förde europeiska handelsmän oljan från öster till Europa, där den främst användes som avföringsmedel och motirriterande substans. Oljans kraftfulla toxiska effekter ledde dock så småningom till att den föll ur gunst hos de flesta läkare. På 1920-talet blev peelingbehandlingar baserade på fenol och crotonolja en populär trend inom hudvård.
Används crotonoljan på huden orsakar den en brännande känsla och rodnad, följt av hudskador. Redan en endaste droppe intagen internt leder snabbt till buksmärtor och diarré. I större doser är oljan högt giftig. En överdosering kan ge upphov till tarminflammation, smärta, kräkningar, blodiga avföringar och i värsta fall döden.
Patienter fick crotonolja som avföringsmedel, oftast för att behandla förstoppning. Oljan framkallar kraftiga tarmrörelser med vattniga avföringar inom en till två timmar. Crotonolja användes också som motirriterande medel – en substans som avsiktligt irriterar en kroppsdel för att lindra inflammation någon annanstans i kroppen. Det gällde bland annat sjukdomar som reumatism, bronkit och svullna körtlar. Oljan har även använts som liniment.
Den främsta användningen av crotonolja idag är som aktiv ingrediens i fenolbaserade ansiktspeelings. Hudläkare, plastikkirurger och andra behandlare kan anpassa mängden crotonolja i peelingen efter den enskilda patienten eller det aktuella hudområdet, exempelvis på halsen eller runt ögonen. I Malaysia används crotonolja dessutom i lampor och vid tillverkning av tvål.
Vissa forskare har undersökt crotonolja som en potentiell cancerbehandling. Professor Allan H. Conney vid Rutgers University ledde år 2005 en studie som visade att en förening framställd ur crotonolja kunde hejda bukspottkörtelcancer hos möss. Året innan hade Conney och hans kollegor fått liknande resultat med en crotonoljeförening mot prostatacancer hos möss.
På grund av sin giftighet doseras crotonolja normalt i mycket små mängder, aldrig mer än en eller två droppar. En överdosering kan vara dödlig. Alla som hanterar oljan måste vara ytterst försiktiga, eftersom redan en liten mängd på huden kan orsaka svåra hudskador. Barn och gravida kvinnor bör aldrig behandlas med crotonolja.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online