Cancer i halsryggen uppstår nästan alltid genom att cancerceller sprider sig (metastaserar) från en annan cancerform i kroppen till detta område. Tumören växer i den övre delen av ryggraden – antingen i eller runt kotorna, de spinala nerverna eller själva ryggmärgen.
Halsryggen börjar vid skallbasen och består av sju kotor samt åtta par ryggmärgsnerver. Dess viktigaste uppgifter är att skydda ryggmärgen, bära upp skallen och möjliggöra huvudets rörelser.
Nacksmärta är det vanligaste symtomet vid halsryggscancer. I takt med att tumören växer kan smärtan sprida sig till axlar, armar eller ben. Patienter kan också uppleva svaghet i extremiteterna, begränsad rörelseförmåga, nedsatt mobilitet, lätt feber, aptitlöshet, allmän sjukdomskänsla samt trötthet.
Tumörer kan växa i själva kotbenet (extradurala, skelettumörer) eller inne i ryggmärgskanalen (intradurala tumörer som engagerar ryggmärgen och nerverna). Varje typ kan i sin tur klassificeras som primär – alltså med utgångspunkt i ryggraden – eller metastatisk, vilket innebär att den har spridits dit från en tumör någon annanstans i kroppen.
Enligt USC Center for Spinal Surgery utgör de sällsynta primära tumörerna endast 0,04 procent av alla cancerformer. De vanligare metastatiska tumörerna härstammar oftast från bröstcancer, lungcancer eller prostatacancer. Ungefär 25–33 procent av patienterna med metastatisk sjukdom får även engagemang i ryggraden.
Strålbehandling ger bäst effekt vid mindre tumörer, medan en kombination av strålning och/eller cellgiftsbehandling (kemoterapi) används för att behandla metastatisk cancer.
Huruvida kirurgi kan användas för att avlägsna tumörer i halsryggen beror på tumörens läge, sjukdomens utbredning och om den utgör ett livshot. Operationen innebär oftast att en del av ryggraden tas bort (resektion), varefter området stabiliseras genom en så kallad fusion.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online