Bukspottkörteln spelar en central roll i kroppens dagliga funktioner, särskilt när det gäller matsmältningen. Därför kan pankreascancer få en betydande negativ inverkan på en persons nutrition och allmänna hälsa. Sjukdomen är dock svår att diagnostisera i tidigt skede, eftersom körteln ligger bakom magsäcken och symtomen ofta är diffusa eller helt frånvarande i början. Genom att förstå bukspottkörtelns funktion och känna till sjukdomens varningstecken kan man dock öka chanserna att upptäcka cancern tidigare.
Bukspottkörteln producerar viktiga ämnen som kroppen är beroende av, framför allt matsmältningsenzymer och insulin. Enzymerna hjälper till att bryta ner maten så att magsäcken lättare kan metabolisera den, medan insulinet gör det möjligt för kroppen att omvandla socker till användbar energi i form av glykogen. Bukspottkörteln reglerar även mängden magsyra när födan passerar vidare till tunntarmen.
Symtomen på pankreascancer kan bland annat innefatta svårigheter att behålla mat i magen, vilket leder till aptitlöshet, oförklarlig viktnedgång och ihållande illamående. Många patienter upplever också uttalad smärta i övre delen av buken som strålar ut mot ryggen. Gulsot, det vill säga gulaktig missfärgning av huden och ögonvitorna, kan även det vara ett varningstecken på sjukdomen.
Det finns flera riskfaktorer kopplade till pankreascancer, även om inga direkta orsaker har identifierats. Män diagnostiseras något oftare än kvinnor. Patienter med tidigare bukspottkörtelsjukdomar, exempelvis kronisk pankreatit eller levercirros, löper högre risk att insjukna. Rökare drabbas ungefär dubbelt så ofta som icke-rökare. Även genetiska mutationer kan öka risken för att utveckla sjukdomen.
Pankreascancer har en av de högsta dödlighetssiffrorna bland alla cancerformer. Den räknas som den fjärde vanligaste dödsorsaken i cancer, med uppskattningsvis 35 000 dödsfall per år i slutet av 2000-talet. Endast cirka 20 procent av de diagnosticerade patienterna lever längre än ett år efter diagnosen, och endast omkring 4 procent överlever mer än fem år.
Behandlingsmöjligheterna beror i hög grad på vilket stadium cancern befinner sig i vid diagnos. Tyvärr upptäcks pankreascancer ofta först när den redan blivit elakartad eller nått ett sent skede. Många behandlingar syftar därför främst till att förlänga patientens liv snarare än att bota sjukdomen. Kirurgi används vanligtvis endast för att avlägsna tumörer som blockerar gallgången, men ingreppet innebär ofta att delar av bukspottkörteln och magsäcken tas bort, vilket gör att patienten därefter behöver omfattande stöd för sitt matsmältningssystem. Både cellgiftsbehandling (kemoterapi) och strålbehandling används för att minska tumörernas storlek.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online