Bukspottkörtelcancer är en sjukdom som vanligtvis utvecklas långsamt, ofta under en period av många år. Sjukdomen börjar sällan som en fullt utvecklad cancer utan går igenom flera stadier innan den blir farlig.
Processen börjar oftast med små, godartade cellförändringar i bukspottkörtelns gångar. Dessa förstadier kallas pankreatiska intraepiteliala neoplasier, förkortat PanIN. Under årens lopp kan dessa cellförändringar successivt ackumulera genetiska mutationer och gradvis omvandlas till elakartade tumörer.
Forskning visar att det i genomsnitt tar cirka 10–20 år för ett PanIN-förstadium att utvecklas till invasiv bukspottkörtelcancer. Detta innebär att sjukdomen i teorin har ett relativt långt fönster där den skulle kunna upptäckas och behandlas i tid.
Det är dock viktigt att komma ihåg att de allra flesta PanIN-förändringar aldrig utvecklas till cancer. Många människor bär på dessa små cellförändringar utan att de någonsin orsakar problem. Endast en mindre andel av förstadierna fortskrider till en elakartad sjukdom.
Trots den långa utvecklingstiden diagnostiseras bukspottkörtelcancer ofta i ett avancerat skede. Anledningen är att tumören i tidiga stadier sällan ger några symtom och att bukspottkörteln ligger djupt inne i buken, vilket gör den svår att undersöka. Symtom som smärta, viktnedgång eller gulsot uppstår vanligtvis först när sjukdomen hunnit växa eller spridit sig.
Kunskap om sjukdomens långsamma utveckling används därför inom forskningen för att hitta bättre metoder för tidig upptäckt, exempelvis genom uppföljning av personer med högre risk, såsom de med ärftlig disposition eller kronisk bukspottkörtelinflammation.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online