Cytostatikabehandling (kemoterapi) och strålbehandling är två helt olika behandlingsmetoder som används för att bekämpa cancer. I allmänhet sätts cytostatika in efter att en tumör tagits bort kirurgiskt, för att förhindra att cancern sprider sig på cellnivå. Strålbehandling är däremot en riktad behandling mot tumörområdet, vars syfte är att döda lokalt förekommande cancerceller.
Biverkningarna av cytostatika påverkar oftast hela kroppen, medan strålbehandling främst påverkar det område som behandlas. En kombinerad behandling kan pågå i många månader och leder ofta till kumulativa, det vill säga sammanlagda, biverkningar. De flesta biverkningar är dock hanterbara och försvinner när kroppen återhämtar sig efter avslutad behandling.
Trötthet är en av de vanligaste och längst varande biverkningarna hos cancerpatienter. Läkare kombinerar ofta flera cytostatiska läkemedel för ökad effekt, vilket medför stora förändringar i kroppens normala funktion. Enligt American Cancer Society orsakar tröttheten brist på motivation, koncentrationssvårigheter och en helkroppströtthet som inte lindras ens av tillräcklig sömn.
Strålbehandling innebär ofta besök hos onkologen varje vardag, och många patienter får dagliga behandlingar i fem till sex veckor. De upprepade behandlingarnas sammanlagda effekter kan orsaka både mental och fysisk utmattning. Många upplever en överväldigande trötthet som beror på kombinationen av cytostatika och strålning. När läkare väljer en mer aggressiv strategi där båda behandlingarna ges samtidigt ökar tröttheten ytterligare.
Illamående är vanligt vid cytostatikabehandling men inte vid strålbehandling. Om en patient får cytostatika innan strålbehandlingen kan effekterna av kemoterapin finnas kvar i kroppen länge, vilket gör att illamåendet kan bli en långvarig biverkan. Under behandlingen får patienterna ofta kraftfulla antiemetiska läkemedel mot magbesvären. Hur effektiva dessa är varierar från person till person.
De illamåendestoppande läkemedlen kan dock bromsa tarmarnas funktion. Magbesvär varar vanligen några veckor till några månader efter avslutad cytostatikabehandling och fortsätter ofta in i perioden med strålbehandling. Strålbehandling orsakar i sig inte magont, illamående eller tarmproblem, såvida inte strålningen riktas direkt mot dessa områden.
Håravfall drabbar många som genomgår cytostatikabehandling. Orsaken är att de kraftfulla cytostatiska läkemedlen inte bara angriper cancercellerna, utan även alla celler som delar sig snabbt. Enligt American Cancer Society finns snabbt delande celler bland annat i hårsäckar, matsmältningskanalen, benmärgen, blodet och reproduktionsorganen. Biverkningar som håravfall och hudförändringar beror på skador på dessa celler.
Det många inte inser är att cytostatika påverkar allt hår på kroppen. Håret på huvudet faller vanligtvis av redan under de första behandlingarna, och efter flera behandlingstillfällen kan även den resterande kroppsbehåringen lossna. Denna besvärande biverkan är dock temporär. Strålbehandling kan endast skada hårsäckar lokalt. I det behandlade tumörområdet uppstår hudförändringar, inklusive håravfall i just det bestrålade området.
Huden genomgår ofta radikala förändringar under cytostatikabehandling, ibland med tydliga förändringar av hudens struktur och kvalitet. Vissa personer upplever att huden för första gången i livet är helt fri från orenheter, medan andra märker att fortsatta behandlingar gör huden mycket fetare. En av de vanligaste hudförändringarna är kraftigt torr hud, beroende på att cytostatikan angriper hudens snabbt växande celler, enlijk National Cancer Institute.
Överkänslighet mot solen är vanlig hos både cytostatika- och strålbehandlade patienter. Eftersom strålningen riktar sig direkt mot huden kan ömhet och blåsbildning uppstå under behandlingen. Denna smärtsamma biverkan läker med tiden, förutsatt att man följer den strålbehandlande onkologens specifika instruktioner. De flesta hudbiverkningar av cytostatika försvinner också gradvis. Hudförändringar orsakade av strålbehandling kan dock lämna ett bestående område som är extra känsligt för solexponering.
När cytostatika och strålning angriper kvarvarande cancerceller i kroppen påverkas även de friska cellerna, i synnerhet de vita blodcellerna. Låga vita blodvärden är vanliga hos patienter som behandlas med både cytostatika och strålning. Båda behandlingsformerna kan leda till nedsatt immunitet, eftersom färre vita blodceller finns tillgängliga för att bekämpa infektioner.
Att undvika infektioner är därför extremt viktigt för patienter som genomgår dessa behandlingar. Läkare rekommenderar att man är noggrann med renlighet, undviker personer som är sjuka, tvättar händerna ofta och i övrigt har god hygien. De låga vita blodvärdena brukar normaliseras efter avslutad behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online